Womengineer – för mångfald inom ingenjörsyrket

Organisationen Womengineer drivs av ett enda mål – att det 2030 examineras lika många kvinnliga ingenjörer som manliga. Till grund för målet ligger insikten om att det finns en stor grupp tjejer som inte riktigt förstår att de faktiskt vill bli ingenjörer. Det som saknas är information och inspiration. 

Vad ska jag bli? Vem vill jag vara? Vad är just min dröm? Relevanta frågor. Avgörande frågor. Frågor som vi alla säkert ställt minst en gång i livet och frågeställningar som tusentals tjejer och killar ställs inför dagligen. För Marie Ideström, en av grundarna till Womengineer, kom svaret om att plugga Design och Produktframtagning på KTH som av en slump.

– Min syrra hade en kompis som gick det programmet, så hon uppmuntrade mig att söka. Jag tyckte om att rita och gillade idén att kombinera form och funktion. Fast jag hade egentligen ingen aning om vad det betydde att bli ingenjör.

Enligt Marie visar studier att flickor i ganska låg ålder faktiskt har ett högt intresse för teknik som sedan faller bort när de når tonåren. En stor anledning är att flickor och pojkar drivs av olika värdeord. Dessa värdeord kopplat till teknik försvinner, för framförallt unga tjejer, och de tappar då oftast intresset.

– Tonåren är en kritisk ålder och för många är det ett stadie i livet då mycket händer. Det är beslut som tas och riktningar för framtiden sätts. Där vill vi kliva in och fånga upp dem i tid så att de inte går miste om en möjlighet. För att kunna påverka utvecklingen behövs inspiration i form av förebilder och mer lättillgänglig information om utbudet av utbildningar och vad det faktiskt innebär att jobba som ingenjör, berättar Marie.

Womengineer består delvis av kvinnliga ingenjörsstudenter som bloggar om det vardagliga livet i skolan. På hemsidan lyfter de även ett hundratal kvinnliga ingenjörer som berättar om sina karriärsresor. För att kunna tilltala och uppmuntra så många olika personligheter som möjligt har organisationen tagit fram fem olika personas; Flitiga Fia, Hippie Hanna, Otippade Olivia, Nörden Nora och Veliga Vilma. De är alla skapade utifrån karaktärer på Womengineer.

Marie ser en enorm fördel med en ökad jämställdhet på de tekniska högskolorna, både på företagsnivå men även för att öka välfärden i Sverige i stort.

– Det finns just nu en outnyttjad resurs i Sverige som vi måste ta tillvara på. En ingenjör kan lösa problem på alla möjliga plan i samhället så det är bara logiskt att det borde finnas en mångfald representerat. Jag tror att det skulle ge ett mycket bättre resultat och öka vår konkurrenskraft i världen, fortsätter hon.

Trots att kvinnliga civilingenjörer är underrepresenterade världen över har vi ändå kommit en bra bit på vägen sedan Vera Sandberg examinerades som Sveriges första kvinnliga ingenjör från Chalmers för 100 år sedan. Hon antogs som enda kvinna bland 500 män och är en förebild för många.

– Varannan tjej på gymnasiet som vill studera en teknisk utbildning saknar kvinnliga förebilder. Det är dags att ändra på det och vi uppmuntrar därför kvinnliga ingenjörer att dela sin väg till ingenjörsyrket under hashtagen #WomengineerStories på Twitter och Instagram, säger Marie.

I år firar organisationen 10 år och så länge som statistiken visar på en ojämn fördelning mellan kvinnor och män inom teknikyrken finns det anledning för Womengineer att fortsätta.

– Vi är inte klara förrän målet är nått, avslutar Marie.

Brave news
Notysing är en kostnadsfri applikation som lär elever grundläggande kunskaper inom musik. Tjänsten är framtagen av forskare och lärare vid Kungliga Musikhögskolan tillsammans med Doremir Music Research. Tanken bakom är att musiklärare ska kunna följa sina elevers utveckling. I ett projektet kallat MITIS, Musikalisk IT i skolan, undersöks möjligheterna att använda teknik i skolan för att lära elever förstå, läsa och skriva musik. Notysing är en app som i samband med projektet framtogs av pedagoger på Kungliga Musikhögskolan tillsammans med Doremir Music Research. – Att förstå musikens element, grundläggande musiklära, träna sång och noter ska inte bara vara för de privilegierade eller specialintresserade. Att utveckla sin musikalitet är något för alla, säger Sven Ahlbäck. I appen härmar du toner och lär dig sjunga efter noter. Det är som att ha en musiklärare i fickan som kan hjälpa till och stödja vanlig musikundervisning, säger projektledare och professor Sven Ahlbäck, i ett pressmeddelande.

Tillgängligt för alla

Under 2019 och 2020 har appen testats på ett flertal skolor i Stockholmsregionen. Testerna har gjorts i både grund- och gymnasieskola och feedback från elever och lärare har varit mycket positiv. Appen finns i dagsläget tillgänglig för elever, lärare och allmänheten i hela Sverige. Den är kostnadsfri och finns både på svenska och engelska. – Appen är både testad och utvecklad i sin verkliga miljö. Tillsammans med eleverna har vi tagit fram olika funktioner, exempelvis har de hjälpt oss att designa en funktion som gör att appen själv känner av individens nivå och anpassar automatiskt svårighetsgraden, säger Lektor Anna Backman-Bister i samma pressmeddelande. Enligt henne var det appens utformning som gjort att pedagogerna också har lyckats nå elever som annars inte hade varit så intresserade.
Lundentreprenören och lantbruksinnovatören Robert Schmitt tog emot ICAs entreprenörspris 2020 i kategorin Agtech-entreprenör. Hans företag Vultus använder satellitbilder och AI för att skapa hållbarare lantbruk.  Sedan år 2018 delar ICA ut bolagets eget entreprenörspris till innovativa företagare som ger samhällsnytta. Årets agtech-entreprenör blev Robert Schmitts med sitt företag Vultus. Enligt juryns motivering tar Vultus lösning hjälp av AI och satellitbilder för att kunna informera lantbrukare om exakt var de behöver gödsla på åkern och inte. På så sätt ska det inte bara skapas ökad hållbarhet för framtiden utan på sikt också förbättras gårdarnas ekonomiska lönsamhet. Bakgrunden till Schmitts innovativa idé är lantbrukets stora klimatutmaningar att minska användningen av fossila bränslen i produktionen. Detta innebär att man också drar ner på fossilt producerat mineralgödsel. Vultus lösning minskar däremot mängden konstgödsel i lantbruket.

Analys och AI-lösning i realtid

När för mycket konstgödsel sprids ut och grödorna inte plocka upp rinner det ut i vattendrag eller ombildas och blir till växthusgaser som förstör miljön. Genom att analysera satellitbilder och använda AI kan lösningen i realtid rekommendera föraren om vilka åkrar som behöver gödslas och vilka åkrar som klarar sig ändå. Vultus tjänst gör det på så vis möjligt för bönder att driva sina lantbruk mer hållbara både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.

Gör lantbruk hållbarare med AI

Lundentreprenören och lantbruksinnovatören Robert Schmitt tog emot ICAs entreprenörspris 2020 i kategorin Agtech-entreprenör. Hans företag Vultus använder satellitbilder och AI för att skapa hållbarare lantbruk. 

Seda...

Läs hela artikeln

Brave New Business letar modiga entreprenörer

Vi letar efter dig som aldrig ger upp, som vågar sticka ut hakan, som tänker annorlunda och som vågar utmana sig själv och sin bransch. Har du en spännande idé som du skulle vilja få publicerad eller känner du kanske en modig innovatör? Tipsa oss!


Vi använder egna cookies och cookies från tredje part för att förbättra din navigeringsupplevelse. Fortsätter du att surfa vidare innerbär det att du accepterar användningen av dessa cookies. Du hittar mer information i våra villkor för cookies.