Womengineer – för mångfald inom ingenjörsyrket

Organisationen Womengineer drivs av ett enda mål – att det 2030 examineras lika många kvinnliga ingenjörer som manliga. Till grund för målet ligger insikten om att det finns en stor grupp tjejer som inte riktigt förstår att de faktiskt vill bli ingenjörer. Det som saknas är information och inspiration. 

Vad ska jag bli? Vem vill jag vara? Vad är just min dröm? Relevanta frågor. Avgörande frågor. Frågor som vi alla säkert ställt minst en gång i livet och frågeställningar som tusentals tjejer och killar ställs inför dagligen. För Marie Ideström, en av grundarna till Womengineer, kom svaret om att plugga Design och Produktframtagning på KTH som av en slump.

– Min syrra hade en kompis som gick det programmet, så hon uppmuntrade mig att söka. Jag tyckte om att rita och gillade idén att kombinera form och funktion. Fast jag hade egentligen ingen aning om vad det betydde att bli ingenjör.

Enligt Marie visar studier att flickor i ganska låg ålder faktiskt har ett högt intresse för teknik som sedan faller bort när de når tonåren. En stor anledning är att flickor och pojkar drivs av olika värdeord. Dessa värdeord kopplat till teknik försvinner, för framförallt unga tjejer, och de tappar då oftast intresset.

– Tonåren är en kritisk ålder och för många är det ett stadie i livet då mycket händer. Det är beslut som tas och riktningar för framtiden sätts. Där vill vi kliva in och fånga upp dem i tid så att de inte går miste om en möjlighet. För att kunna påverka utvecklingen behövs inspiration i form av förebilder och mer lättillgänglig information om utbudet av utbildningar och vad det faktiskt innebär att jobba som ingenjör, berättar Marie.

Womengineer består delvis av kvinnliga ingenjörsstudenter som bloggar om det vardagliga livet i skolan. På hemsidan lyfter de även ett hundratal kvinnliga ingenjörer som berättar om sina karriärsresor. För att kunna tilltala och uppmuntra så många olika personligheter som möjligt har organisationen tagit fram fem olika personas; Flitiga Fia, Hippie Hanna, Otippade Olivia, Nörden Nora och Veliga Vilma. De är alla skapade utifrån karaktärer på Womengineer.

Marie ser en enorm fördel med en ökad jämställdhet på de tekniska högskolorna, både på företagsnivå men även för att öka välfärden i Sverige i stort.

– Det finns just nu en outnyttjad resurs i Sverige som vi måste ta tillvara på. En ingenjör kan lösa problem på alla möjliga plan i samhället så det är bara logiskt att det borde finnas en mångfald representerat. Jag tror att det skulle ge ett mycket bättre resultat och öka vår konkurrenskraft i världen, fortsätter hon.

Trots att kvinnliga civilingenjörer är underrepresenterade världen över har vi ändå kommit en bra bit på vägen sedan Vera Sandberg examinerades som Sveriges första kvinnliga ingenjör från Chalmers för 100 år sedan. Hon antogs som enda kvinna bland 500 män och är en förebild för många.

– Varannan tjej på gymnasiet som vill studera en teknisk utbildning saknar kvinnliga förebilder. Det är dags att ändra på det och vi uppmuntrar därför kvinnliga ingenjörer att dela sin väg till ingenjörsyrket under hashtagen #WomengineerStories på Twitter och Instagram, säger Marie.

I år firar organisationen 10 år och så länge som statistiken visar på en ojämn fördelning mellan kvinnor och män inom teknikyrken finns det anledning för Womengineer att fortsätta.

– Vi är inte klara förrän målet är nått, avslutar Marie.

Brave news
Tillsammans med Spotifys grundare har KTH instiftat ett nytt innovationspris. Varje år ska 500 000 kronor delas ut till entreprenörer som genom innovation bidrar till samhällsförbättring. Med det nya innovationspriset, ”KTH Innovation Award” hoppas man kunna inspirera till utveckling av avancerad teknik som bidrar till ett bättre samhälle. Priset tilldelas inte de bolag eller entreprenörer som lyckats bäst finansiellt utan till de entreprenörer som vågat drömma stort och inte gett upp på vägen. – För mig handlar entreprenörskap om att tänka stort, ta sig an problem på kreativa sätt och inte ge upp, säger Daniel Ek, grundare av Spotify, till DI i en skriftlig kommentar. – Jag är glad att vara med och starta 'KTH Innovation Award' och jag hoppas att det kan inspirera fler att utveckla avancerad teknik som kan göra världen bättre.

”Priset ska lyfta de som gjort verklighet av sina idéer”

Den halva miljon som årligen delas ut ska gå till någon som genom sin forskning eller utbildning, har eller har haft en koppling till Kungliga Tekniska högskolan. I juryn sitter kandidater från såväl akademin som utomstående. – Jag har alltid tyckt att det är viktigt att bedriva grundforskning, men också att ta den forskningen ut i samhället. Jag hoppas att priset ska lyfta de som gjort verklighet av sina idéer, men också att det ska inspirera fler att våga ta sig an stora utmaningar, både i sin forskning och i sitt entreprenörskap, säger Mathias Uhlén i ett pressmeddelande. Vem som helst kan vara med och nominera sig själv eller någon annan till innovationspriset. Första vinnaren utses i juni 2021 och priset delas ut i september samma år. Nomineringen är öppen fram till och med 15 april. Nominera någon till KTH Innovation Award här.

En halv miljon till entreprenörer

Tillsammans med Spotifys grundare har KTH instiftat ett nytt innovationspris. Varje år ska 500 000 kronor delas ut till entreprenörer som genom innovation bidrar till samhällsförbättring.

Med det nya innovationspriset...

Läs hela artikeln
Albin Sandberg läser Maskinteknik på Jönköping University och gjorde sin praktik på Gnosjö Automatsvarvning. Efter att ha undersökt delar av produktionsprocessens rutiner kring mätning och kalibrering har vd Linda Fransson avsatt resurser för att ta hans undersökningsresultat vidare. Till våren är Albin åter hos företaget för att göra sitt exjobb inom industriell ekonomi och produktionsledning. Det var när Albin sökte sin praktikplats i höstas som han kom i kontakt med Linda Fransson på Gnosjö Automatsvarvning. Då undersökte han hur man kunde använda befintliga personalresurser för att effektivisera och underlätta på företags mätteknikavdelning. – Det har varit roligt att vara på ett företag som inte bara snackar om framåtanda och utveckling utan som faktiskt gör allt detta i sin vardag, säger Albin Sandberg tidigare praktikstudent på Gnosjö Automatsvarvning. Resultatet av undersökningen gav gehör och idag har Linda avsatt resurser från lager och logistik för att underlätta hos mätteknik. – När vi på Gnosjö Automatsvarvning tar emot en praktikant måste vi avsätta tid för handledning men också tillse att använda oss av resultatet, säger Linda Fransson vd på Gnosjö Automatsvarvning.

Exjobbet ska hjälpa till att hitta rätt kompetens

När det var dags för Albin att söka exjobb hörde han åter av sig till Gnosjö Automatsvarvning. Den här gången ska han tillsammans med ytterligare en student undersöka värdet av olika kompetenser och egenskaper i ett antal specifika tjänster på företaget. – Vårt uppdrag blir att rent marknadsmässigt undersöka vad som är viktigast i respektive roll. Det kommer ju en dag när dessa individer går i pension eller väljer att sluta på företaget och då är det bra att veta vad som krävs för att ersätta personen på bästa sätt, säger Albin. Nu ska han undersöka vilka kompetenser och egenskaper nästa kandidat måste besitta för att upprätthålla eller öka lönsamheten för tjänsten. Helt enkelt ett ramverk att förhålla sig till inför framtida rekryteringar. – Vi har många trogna medarbetare som har utvecklats inom ramen för sin anställning, det finns därför ingen given utbildning att vända sig mot när vi ska rekrytera till framtidens nyckelposter. Vi vill fortsatt ligga i framkant när det gäller produktion och måste då tillse att vår personal har rätt kompetens, säger Linda. – Vi kommer förmodligen komma fram till att vissa egenskaper och kompetenser egentligen inte spelar någon roll sett till lönsamheten i bolaget medan andra är superviktiga. Vår undersökning kommer göra det lättare att hitta rätt ersättare i framtiden, fortsätter Albin.

Ledande position via teknikutbildning

Albin hoppas ta med sig goda erfarenheter från sitt exjobb för framtidens utmaningar. Under sin utbildning har maskinteknik, industriell ekonomi och produktionsledning varit centrala delar som framåt kan leda honom vidare till exempelvis vd-poster, projektledning, konsultjobb eller olika ledande positioner. Han valde en teknisk utbildning redan på gymnasiet och han har inte ångrat sitt val sedan dess. För hans del var en fortsatt teknisk utbildning på högskolan en självklarhet eftersom han såg valmöjligheterna för framtiden som stora. – Jag tror att det finns mycket fördomar om hur en teknisk utbildning är men det stämmer ofta inte överens med verkligheten. Mitt tips är att läsa på ordentligt om olika utbildningar och helt enkelt fimpa alla fördomar, avslutar Albin.

Brave New Business letar modiga entreprenörer

Vi letar efter dig som aldrig ger upp, som vågar sticka ut hakan, som tänker annorlunda och som vågar utmana sig själv och sin bransch. Har du en spännande idé som du skulle vilja få publicerad eller känner du kanske en modig innovatör? Tipsa oss!


Vi använder egna cookies och cookies från tredje part för att förbättra din navigeringsupplevelse. Fortsätter du att surfa vidare innerbär det att du accepterar användningen av dessa cookies. Du hittar mer information i våra villkor för cookies.