Organisationen Womengineer drivs av ett enda mål – att det 2030 examineras lika många kvinnliga ingenjörer som manliga. Till grund för målet ligger insikten om att det finns en stor grupp tjejer som inte riktigt förstår att de faktiskt vill bli ingenjörer. Det som saknas är information och inspiration. 

Vad ska jag bli? Vem vill jag vara? Vad är just min dröm? Relevanta frågor. Avgörande frågor. Frågor som vi alla säkert ställt minst en gång i livet och frågeställningar som tusentals tjejer och killar ställs inför dagligen. För Marie Ideström, en av grundarna till Womengineer, kom svaret om att plugga Design och Produktframtagning på KTH som av en slump.

– Min syrra hade en kompis som gick det programmet, så hon uppmuntrade mig att söka. Jag tyckte om att rita och gillade idén att kombinera form och funktion. Fast jag hade egentligen ingen aning om vad det betydde att bli ingenjör.

Enligt Marie visar studier att flickor i ganska låg ålder faktiskt har ett högt intresse för teknik som sedan faller bort när de når tonåren. En stor anledning är att flickor och pojkar drivs av olika värdeord. Dessa värdeord kopplat till teknik försvinner, för framförallt unga tjejer, och de tappar då oftast intresset.

– Tonåren är en kritisk ålder och för många är det ett stadie i livet då mycket händer. Det är beslut som tas och riktningar för framtiden sätts. Där vill vi kliva in och fånga upp dem i tid så att de inte går miste om en möjlighet. För att kunna påverka utvecklingen behövs inspiration i form av förebilder och mer lättillgänglig information om utbudet av utbildningar och vad det faktiskt innebär att jobba som ingenjör, berättar Marie.

Womengineer består delvis av kvinnliga ingenjörsstudenter som bloggar om det vardagliga livet i skolan. På hemsidan lyfter de även ett hundratal kvinnliga ingenjörer som berättar om sina karriärsresor. För att kunna tilltala och uppmuntra så många olika personligheter som möjligt har organisationen tagit fram fem olika personas; Flitiga Fia, Hippie Hanna, Otippade Olivia, Nörden Nora och Veliga Vilma. De är alla skapade utifrån karaktärer på Womengineer.

Marie ser en enorm fördel med en ökad jämställdhet på de tekniska högskolorna, både på företagsnivå men även för att öka välfärden i Sverige i stort.

– Det finns just nu en outnyttjad resurs i Sverige som vi måste ta tillvara på. En ingenjör kan lösa problem på alla möjliga plan i samhället så det är bara logiskt att det borde finnas en mångfald representerat. Jag tror att det skulle ge ett mycket bättre resultat och öka vår konkurrenskraft i världen, fortsätter hon.

Trots att kvinnliga civilingenjörer är underrepresenterade världen över har vi ändå kommit en bra bit på vägen sedan Vera Sandberg examinerades som Sveriges första kvinnliga ingenjör från Chalmers för 100 år sedan. Hon antogs som enda kvinna bland 500 män och är en förebild för många.

– Varannan tjej på gymnasiet som vill studera en teknisk utbildning saknar kvinnliga förebilder. Det är dags att ändra på det och vi uppmuntrar därför kvinnliga ingenjörer att dela sin väg till ingenjörsyrket under hashtagen #WomengineerStories på Twitter och Instagram, säger Marie.

I år firar organisationen 10 år och så länge som statistiken visar på en ojämn fördelning mellan kvinnor och män inom teknikyrken finns det anledning för Womengineer att fortsätta.

– Vi är inte klara förrän målet är nått, avslutar Marie.