Womengineer – för mångfald inom ingenjörsyrket

Organisationen Womengineer drivs av ett enda mål – att det 2030 examineras lika många kvinnliga ingenjörer som manliga. Till grund för målet ligger insikten om att det finns en stor grupp tjejer som inte riktigt förstår att de faktiskt vill bli ingenjörer. Det som saknas är information och inspiration. 

Vad ska jag bli? Vem vill jag vara? Vad är just min dröm? Relevanta frågor. Avgörande frågor. Frågor som vi alla säkert ställt minst en gång i livet och frågeställningar som tusentals tjejer och killar ställs inför dagligen. För Marie Ideström, en av grundarna till Womengineer, kom svaret om att plugga Design och Produktframtagning på KTH som av en slump.

– Min syrra hade en kompis som gick det programmet, så hon uppmuntrade mig att söka. Jag tyckte om att rita och gillade idén att kombinera form och funktion. Fast jag hade egentligen ingen aning om vad det betydde att bli ingenjör.

Enligt Marie visar studier att flickor i ganska låg ålder faktiskt har ett högt intresse för teknik som sedan faller bort när de når tonåren. En stor anledning är att flickor och pojkar drivs av olika värdeord. Dessa värdeord kopplat till teknik försvinner, för framförallt unga tjejer, och de tappar då oftast intresset.

– Tonåren är en kritisk ålder och för många är det ett stadie i livet då mycket händer. Det är beslut som tas och riktningar för framtiden sätts. Där vill vi kliva in och fånga upp dem i tid så att de inte går miste om en möjlighet. För att kunna påverka utvecklingen behövs inspiration i form av förebilder och mer lättillgänglig information om utbudet av utbildningar och vad det faktiskt innebär att jobba som ingenjör, berättar Marie.

Womengineer består delvis av kvinnliga ingenjörsstudenter som bloggar om det vardagliga livet i skolan. På hemsidan lyfter de även ett hundratal kvinnliga ingenjörer som berättar om sina karriärsresor. För att kunna tilltala och uppmuntra så många olika personligheter som möjligt har organisationen tagit fram fem olika personas; Flitiga Fia, Hippie Hanna, Otippade Olivia, Nörden Nora och Veliga Vilma. De är alla skapade utifrån karaktärer på Womengineer.

Marie ser en enorm fördel med en ökad jämställdhet på de tekniska högskolorna, både på företagsnivå men även för att öka välfärden i Sverige i stort.

– Det finns just nu en outnyttjad resurs i Sverige som vi måste ta tillvara på. En ingenjör kan lösa problem på alla möjliga plan i samhället så det är bara logiskt att det borde finnas en mångfald representerat. Jag tror att det skulle ge ett mycket bättre resultat och öka vår konkurrenskraft i världen, fortsätter hon.

Trots att kvinnliga civilingenjörer är underrepresenterade världen över har vi ändå kommit en bra bit på vägen sedan Vera Sandberg examinerades som Sveriges första kvinnliga ingenjör från Chalmers för 100 år sedan. Hon antogs som enda kvinna bland 500 män och är en förebild för många.

– Varannan tjej på gymnasiet som vill studera en teknisk utbildning saknar kvinnliga förebilder. Det är dags att ändra på det och vi uppmuntrar därför kvinnliga ingenjörer att dela sin väg till ingenjörsyrket under hashtagen #WomengineerStories på Twitter och Instagram, säger Marie.

I år firar organisationen 10 år och så länge som statistiken visar på en ojämn fördelning mellan kvinnor och män inom teknikyrken finns det anledning för Womengineer att fortsätta.

– Vi är inte klara förrän målet är nått, avslutar Marie.

Brave news
Tidningen Ny Teknik undersökte nyss frågan om hur Sveriges industri står sig i den globala konkurrensen. I ett samtal med branschexperter diskuterades industrins teknikdrivna strukturomvandling och vikten av nya digitala lösningar. Enligt experterna är kompetensförsörjning en av nycklarna till industrins framtidssäkring. – Den stora utmaningen ligger i att få fler små innovativa företag att växa och att säkerställa att det finns nödvändig kompetens inom landet, säger Jan-Eric Sundgren, senior rådgivare på Teknikföretagen i intervjun med Ny Teknik. – Det behövs en nationell kompetensstrategi likväl som en bred industriuppgörelse. Han diskuterade industrins vandel tillsammans med experterna Jenny Elfsberg, avdelningschef Innovationsledning på Vinnova och Elena Fersman, forskningsdirektör inom AI på Ericsson och adjungerad professor inom cyberfysiska system på KTH. Alla tre experter betonar betydelsen av klimatomställningen och industrins potential i ljuset av en strukuromvandling. – Som internationellt erkänt föregångsland inom hållbarhet bör vi sträva mot klimatneutral produktion och integrera hållbarhetsmålen (SDG) i utvecklingsarbete och affärsmodeller, förklarar exempelvis Jenny Elfsberg.

Svensk innovationsförmåga

Enligt henne står Sverige sig väl i den globala konkurrensen via hög automationsgrad, värdeskapande, effektivitet samt stor innovationsförmåga. – Vår strategi i den akuta covidkrisen har hjälpt oss att klara oss väl så här långt, och i omställningen som nu sker behöver vi hålla oss kvar som ett ledande, progressivt och kunskapsintensivt land, fortsätter hon. I samverkan mellan akademi, forskningsinstitut, nya startups och gammal industri ser hon en bra riktning för att förvandla forskning till lönsamma affärer även i framtiden.

Forskning och trovärdighet som konkurrensfördelar

– Forskningsavdelningar inom bolag och stark samverkan med akademin och forskningsinstituten gör att det senaste inom tekniken hamnar i industriella tillämpningar relativt snabbt, kompletterar expertkollega Elena Fersman. Hon ser dessutom en konkurrensfördel för svensk industrin i pålitlighet och trovärdighet. – Nu när ai och smart automation tar större och större plats i industriella produkter och tjänster måste vi se till att även vår ai är pålitlig och trovärdig, påpekar hon.
Det nystartade bolaget Potato Plastic ska utmana den traditionella plastbranschen med plast tillverkad av resterna från svensk potatis. Startupen är en del av Chalmers Ventures inkubator och en av sex deltagare i Female Founders 2020. Bakom Potato Plastic står Elin Tornblad och Hanna Johansson tillsammans med industridesignern Pontus Törnqvist. Deras bio-plast tillverkas enbart av potatisrester och vatten. Potatisplasten lämnar inga mikroplaster i naturen och är nedbrytbar i naturen redan efter två månader.

Plast för kompostering

Produkter tillverkade av potatisplast läggs i komposten efter användning. Däremot gör det ingen skada om de skulle hamna i en vanlig papperskorg eller återvinningskärlet för traditionell plast. Tidningen Dagens Industri var först med att uppmärksamma den innovativa produktidén.

Utmanar traditionell tillverkning

I dagsläget tillverkas bio-plasten småskaligt i ett labb men entreprenörerna tittar på alternativ för att skala upp produktionen av sin potatisplast. Som ett första case har de samlat ett antal e-handlare i ett samarbete för att testa tillverkningen av plastpåsar för leverans av varor. Materialet gör det möjligt att tillverka en rad traditionella plastprodukter helt biobaserat. Potatisplasten kan utmana tillverkningen av t.ex. engångsbestick, plastpåsar och andra engångsartiklar.

Svensk potatis blir plast

Det nystartade bolaget Potato Plastic ska utmana den traditionella plastbranschen med plast tillverkad av resterna från svensk potatis. Startupen är en del av Chalmers Ventures inkubator och en av sex deltagare i Female...

Läs hela artikeln

Brave New Business letar modiga entreprenörer

Vi letar efter dig som aldrig ger upp, som vågar sticka ut hakan, som tänker annorlunda och som vågar utmana sig själv och sin bransch. Har du en spännande idé som du skulle vilja få publicerad eller känner du kanske en modig innovatör? Tipsa oss!


Vi använder egna cookies och cookies från tredje part för att förbättra din navigeringsupplevelse. Fortsätter du att surfa vidare innerbär det att du accepterar användningen av dessa cookies. Du hittar mer information i våra villkor för cookies.