Womengineer – för mångfald inom ingenjörsyrket

Organisationen Womengineer drivs av ett enda mål – att det 2030 examineras lika många kvinnliga ingenjörer som manliga. Till grund för målet ligger insikten om att det finns en stor grupp tjejer som inte riktigt förstår att de faktiskt vill bli ingenjörer. Det som saknas är information och inspiration. 

Vad ska jag bli? Vem vill jag vara? Vad är just min dröm? Relevanta frågor. Avgörande frågor. Frågor som vi alla säkert ställt minst en gång i livet och frågeställningar som tusentals tjejer och killar ställs inför dagligen. För Marie Ideström, en av grundarna till Womengineer, kom svaret om att plugga Design och Produktframtagning på KTH som av en slump.

– Min syrra hade en kompis som gick det programmet, så hon uppmuntrade mig att söka. Jag tyckte om att rita och gillade idén att kombinera form och funktion. Fast jag hade egentligen ingen aning om vad det betydde att bli ingenjör.

Enligt Marie visar studier att flickor i ganska låg ålder faktiskt har ett högt intresse för teknik som sedan faller bort när de når tonåren. En stor anledning är att flickor och pojkar drivs av olika värdeord. Dessa värdeord kopplat till teknik försvinner, för framförallt unga tjejer, och de tappar då oftast intresset.

– Tonåren är en kritisk ålder och för många är det ett stadie i livet då mycket händer. Det är beslut som tas och riktningar för framtiden sätts. Där vill vi kliva in och fånga upp dem i tid så att de inte går miste om en möjlighet. För att kunna påverka utvecklingen behövs inspiration i form av förebilder och mer lättillgänglig information om utbudet av utbildningar och vad det faktiskt innebär att jobba som ingenjör, berättar Marie.

Womengineer består delvis av kvinnliga ingenjörsstudenter som bloggar om det vardagliga livet i skolan. På hemsidan lyfter de även ett hundratal kvinnliga ingenjörer som berättar om sina karriärsresor. För att kunna tilltala och uppmuntra så många olika personligheter som möjligt har organisationen tagit fram fem olika personas; Flitiga Fia, Hippie Hanna, Otippade Olivia, Nörden Nora och Veliga Vilma. De är alla skapade utifrån karaktärer på Womengineer.

Marie ser en enorm fördel med en ökad jämställdhet på de tekniska högskolorna, både på företagsnivå men även för att öka välfärden i Sverige i stort.

– Det finns just nu en outnyttjad resurs i Sverige som vi måste ta tillvara på. En ingenjör kan lösa problem på alla möjliga plan i samhället så det är bara logiskt att det borde finnas en mångfald representerat. Jag tror att det skulle ge ett mycket bättre resultat och öka vår konkurrenskraft i världen, fortsätter hon.

Trots att kvinnliga civilingenjörer är underrepresenterade världen över har vi ändå kommit en bra bit på vägen sedan Vera Sandberg examinerades som Sveriges första kvinnliga ingenjör från Chalmers för 100 år sedan. Hon antogs som enda kvinna bland 500 män och är en förebild för många.

– Varannan tjej på gymnasiet som vill studera en teknisk utbildning saknar kvinnliga förebilder. Det är dags att ändra på det och vi uppmuntrar därför kvinnliga ingenjörer att dela sin väg till ingenjörsyrket under hashtagen #WomengineerStories på Twitter och Instagram, säger Marie.

I år firar organisationen 10 år och så länge som statistiken visar på en ojämn fördelning mellan kvinnor och män inom teknikyrken finns det anledning för Womengineer att fortsätta.

– Vi är inte klara förrän målet är nått, avslutar Marie.

Brave news
Det unga företaget AgriOpt från Linköping har utvecklat en teknik som minskar gödsling med hjälp av data från satelliter, skörde- och markkartor. Deras ambition är att skapa ett effektivt och hållbart jordbruk med hjälp av AI och avancerad dataanalys. – Lantbruk och skogsbruk är två av mina stora intressen. Det är ett jättespännande område med mycket potential. Affärsidén är sprungen ur det intresset och sedan har idén även utvecklats mycket mot hållbarhetsfrågor, säger grundare och vd Isak Nielsen.

Symbios mellan lantbruk och AI

Den digitala assistenten Freja som Agriopt har utvecklat fungerar via sensorer som sitter på traktorer. Sensorerna samlar in och analyserar data som tillsammans med lantbrukarnas egna observationer ska leda till en bättre skörd. Tekniken ser sedan till att kvävegödsling sker i förhållande till åkerns skördepotential. Resultaten ska göra jordbruk mer effektivt och hållbart. – Det vi bygger är ett lärande system med ambitionen att få en djupare insikt om fälten med hjälp av avancerad dataanalys. Vi vill möjliggöra att strukturera, tolka och använda all den data och vetskap som lantbrukare redan har, förklarar han. Genom att analysera skördekartor från flera år visar assistenten variationer i skördepotentialen samt identifierar starka och svaga områden. På det sättet får användaren en kontinuerlig överblick av fältets utveckling i grönmassa vilket hjälper till att få en bättre skörd. Systemet är utvecklat så att det kan interagera med lantbrukaren för att kunna bli självlärande i framtiden.

Sund skepsis mot ny teknik

Isak Nielsen AgriOpt – Kommer man som ett teknikbolag och tror sig veta bättre så kommer man inte så långt. Lantbruk är en profession som behöver mycket kunskap och erfarenhet. Där ser vi oss som ett komplement. Vi har en ödmjuk approach och vill med hjälp av tidseffektiva verktyg hjälpa lantbrukaren att precisera odlingen, säger Isak Nielsen. – Jag tycker det är bra om man som lantbrukare har en sund skepsis mot ny teknik. För då måste man som företag vara skarp och på det sättet tvingas vi att tjänsten som vi levererar till lantbrukare blir skarpare. Efter att ha blivit nominerat till Elmia Lantbruk Innovation Award hösten 2020 är företaget nu också i förhandlingar med en av de största traktortillverkarna i världen, rapporterar Ny Teknik. – Vi ser att vår tjänst passar in i många olika typer av värdekedjor och samarbeten inom lantbruket för att i slutändan hjälpa till att leverera mer värde till lantbrukaren, avslutar han.    
På Gnosjö Automatsvarvning arbetar man ständigt mot att framtidssäkra verksamheten. För ett par veckor sedan tilldelades företaget priset som Årets Företag och i samband med vinsten är man på väg att publicera sin hållbarhetsrapport för året. På företaget har det gjorts flera satsningar för framtida framgång. En stor satsning gjorde man redan 2017 när man valde att kontraktera en Innovationsledare. I rollen står Mikael Helimann. Jobbet som innovationsledare har för honom inneburit att skapa en egen forsknings- och utvecklingsavdelning på företaget som gör det möjligt att testa nya idéer. - Det är viktigt att komplettera med kompetenser och kunskaper från andra branscher för att få ett bredare perspektiv. Mitt uppdrag handlar främst om att verifiera och ändra idéer för att kunna genomföra dem på bästa sätt i praktiken, säger Mikael.

Projekt för framtiden

Med projekt som, medarbetarnas egen lönemodell, ett VR-spel för attraktionskraft hos ungdomar samt en one-stop-production-lösning för tillverkningsindustrin, lägger företaget grund för framtiden. Under Mikaels tre år som Innovationsledare har man genomfört tre innovationsrace där medarbetare, externa aktörer och experter har deltagit för att diskuterat framtiden. - Som ett första steg för att framtidssäkra verksamheten genomförde vi ett innovationsrace där vi skapade en konkret problemformulering på olika interna ifrågasättanden och problem. Under det första innovationsracet var det medarbetarna själva som fick svara på frågor som, Vad gör dig lycklig? På vilket sätt hjälper eller stjälper din arbetsgivare dig i det?, för att sjösätta projekt som löser ett problem eller uppmuntrar en framgångsfaktor. Det framgick tydligt under racet att god kommunikation är av stor vikt för att en verksamhet ska fungera. - Till innovationsrace nummer två bjöd vi in externa aktörer som fick diskutera hur man skapar moderna förutsättningar för att driva företaget framåt. Enligt Mikael är det moderna tankesättet inte nytt för företaget. Han menar att det ligger i företagets DNA att vara nyfikna och vilja testa nytt. På Gnosjö Automatsvarvning har man alltid jobbat medvetet för att förbättra sin egen verksamhet och hitta nya sätt att spara pengar, bli smartare och göra saker bättre. Skillnaden är att man idag jobbar mer strukturerat med frågor som rör utveckling och framtidssäkring.

Hållbart företagande

Gnosjö Automatsvarvnings hållbarhetsrapport visar goda resultat av företagets arbete. Med bland annat en frisknärvaro på 95 % och en genomsnittlig arbetstid på företaget i 10,5 år är siffrorna höga. Brave New Business frågade Mikael Heilmann varför han tror att företaget har lyckats så bra? - Jag tror att siffrorna är en konsekvens av att man har skapat massa bra saker samtidigt som man har genererat bra affärer. Dessutom har man valt att återinvestera i sina medarbetare och belöna och skapa ännu bättre förutsättningar när det har gått bra för företaget, avslutar Mikael.

Innovationsledare för framtidssäkring

På Gnosjö Automatsvarvning arbetar man ständigt mot att framtidssäkra verksamheten. För ett par veckor sedan tilldelades företaget priset som Årets Företag och i samband med vinsten är man på väg att publicera sin hållba...

Läs hela artikeln

Brave New Business letar modiga entreprenörer

Vi letar efter dig som aldrig ger upp, som vågar sticka ut hakan, som tänker annorlunda och som vågar utmana sig själv och sin bransch. Har du en spännande idé som du skulle vilja få publicerad eller känner du kanske en modig innovatör? Tipsa oss!


Vi använder egna cookies och cookies från tredje part för att förbättra din navigeringsupplevelse. Fortsätter du att surfa vidare innerbär det att du accepterar användningen av dessa cookies. Du hittar mer information i våra villkor för cookies.