”Våra industristudenter behöver känna till premisser för tillverkning.”

Liisa Widstrand och Jonas Ahnmé utbildar framtida industridesigners på Konstfack i Stockholm. Mellan den 3:e och den 5:e mars kommer de tillsammans med 17 av deras studenter till Gnosjö Automatsvarvning. Tillsammans vill man bygga upp ett nytt nätverk för samarbete och kunskapsutbyte.

Hur kan industridesigners och deras kunskaper integreras bättre i den svenska tillverkningsindustrin? För Liisa Widstrand och Jonas Ahnmé ligger svaret i att hitta gemensamma samarbeten kring hållbarhet och lokal produktion.

Kunskapsutbyte med hållbarhetsperspektiv

Jonas är lektor och programansvarig för kandidatutbildningen i industridesign, Liisa är adjunkt i industridesign. Under en en workshop på Gnosjö Automatsvarvning får deras studenter möjlighet att delta i etableringen av plattformen Maker-Square.

Plattformen ska möjliggöra kunskapsutbyten och samarbeten mellan utbildning och industri. På lång sikt ska den även bli en kunskapsbank och ett nätverk för hållbar produktion. Ambitionen är att tillsammans framtidssäkra den svenska tillverkningsindustrin.

I ett samtal med Brave New Business berättar Liisa och Jonas om sina förväntningar inför studiebesöket.

Vilka förhoppningar har ni inför besöket?
Vi hoppas på intressanta studiebesök och spännande mellanmänskliga möten där tillverkare och studenter lär känna varandra, och ömsesidigt vidgar både sina vyer och sina nätverk.

Hur ser ni, från ett utbildningsperspektiv, på förhållandet mellan industridesign och den svenska tillverkningsindustrin?
Relationen mellan utbildningen i industridesign på Konstfack och lokal svensk tillverkningsindustri är viktig av flera skäl. Historiskt har möten mellan industridesigner och tillverkningsindustri lett till ömsesidig utveckling och kunskapsutbyte, och det vill vi fortsätta med.

Hur tar ni med er den kunskapen framåt?
Våra studenter behöver känna till premisser för tillverkning, såväl tekniska som praktiska. De ska förstå hur de kan arbeta med produktutveckling på ett både ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt. De behöver känna till vilka typer av material och produktionstekniker som kan väljas för tillverkning av produkter i Sverige, och även få inblick i andra förutsättningar för produktion, som logistik och automation. Tillverkningsindustrin kan förhoppningsvis få uppslag till framtida möjligheter genom möten med studenterna.

Vad är det som industrin kan lära sig från Konstfack?
Möten mellan studenter från Konstfack och yrkesverksamma från tillverkningsindustrin kan leda till ömsesidigt inspirerande samtal och idéutbyten, som i förlängningen kan mynna ut i olika former av samarbeten.

Vad kan industridesignstudenter behöva hjälp eller stöd med från industrin?
Industridesignstudenter behöver hjälp och stöd med att förstå hur tillverkning fungerar i detalj, såväl som i en större helhet. Hur ska ett produktionsverktyg utformas för att bli så effektivt som möjligt? Vad krävs för att hela produktionskedjan ska fungera, från tillverkning till leverans? Hur blir produkter både lönsamma och ekologiskt hållbara? De behöver även utveckla nätverk för ökad närhet mellan lokala tillverkare och designers.

Hur kan ett utbyte nu och i framtiden se ut?
Initialt är det möten mellan människor som vi ser fram emot. I framtiden ser vi gärna olika typer av samarbeten som grundar sig i förutsättningar som är utvecklande för alla inblandade.

 

Gnosjö nyheter
Är industrin en bransch där vi har för låga förväntningar på våra medarbetare? Jag vill hävda att det är så. Kanske inte på alla arbetsplatser men på alldeles för många. Skulle förväntningarna vara tillräckliga skulle det finnas yrkesstolthet – och det är något som allt för ofta saknas. Inte minst vad gäller nästa generations medarbetare. Jag har turen att få vara på en industri där jag får utvecklas i min roll. Och jag tror att många med mig är nöjda med ledningens förväntningar. På Gnosjö Automatsvarvning har medarbetarna nämligen en genomsnittlig arbetstid på företaget i 10,5 år samtidigt som frisknärvaron uppgår till 95 procent (enligt siffror från hållbarhetsrapporten 2020). Men när jag pratar med andra upplever jag många gånger att det inte ser ut så här på alla arbetsplatser. Varför? Det har jag tyvärr inte svaret på. Men jag tror att låga förväntningar på medarbetaren kan vara en anledning. När industrin sedan länge brottas med ett smutsigt rykte kan det upplevas svårt att tvätta bort fördomar och påhittade tankemönster. Men precis som i alla branscher sker kontinuerlig utveckling. Och jag vågar påstå att utvecklingen i industrin minsann går fort. Jag tror att en stor del av den problematik som har grundat de dåliga ryktena handlar om att vi inte alltid har varit så bra på att uppskatta våra medarbetare och ge dem utrymme för personlig utveckling. Kanske har vi rent av varit kass på att låta individen ta eget ansvar över sådant som en vd eller ägare anser är dennes uppgift. Samtidigt anser jag att yrket i sin helhet inte bär den stolthet det borde. För det är ju trots allt tack vare industrin som Sverige har blivit ett så rikt och framgångsrikt land som det är idag. Jag säger det ofta men det tål att sägas igen – unga har ingen bild av industrin. Och tyvärr tror jag att många vuxna inte har det heller. Eller i alla fall inte en bild som grundar sig i en egen uppfattning av branschen. Det tycker jag är ett tydligt tecken på att vi tillsammans behöver öka yrkesstoltheten på våra arbetsplatser. Så att våra medarbetare också blir de ambassadörer vi behöver för att krossa normer och skapa en nyanserad bild av industrin. Som den moderna, högteknologiska och utvecklingshungriga bransch den är. Men det finns en sak som är positiv med att bilden av industrin inte finns överhuvudtaget. Vi kan bidra för att skapa precis den bild vi önskar. Och det tror jag att vi lyckas med först när vi höjer förväntningarna på våra medarbetare. För att varje individ behöver känna att den gör ett viktigt jobb. Så även på den lokala industrin. Är du med mig?   ~ Industrihälsningar från Elin. Jag heter Elin Elmersson och är industri- och teknikkommunikatör på tillverkningsindustrin Gnosjö Automatsvarvning. Jag är också industribloggare på Brave New Business. Häng med! Läs Elins tidigare blogginlägg Jag utmanar dig att våga skryta! ”Man vill ju inte hamna i industrin” Industrin skriker efter arbetskraft
För att ta tillvara svinn, minska klimatpåverkan och samtidigt erbjuda ett nyttigare alternativ till hundgodis grundades Glufs. Med musselmjöl och potatis har företaget lyckats skapa ett näringsrikt hundgodis. Bakom innovationen ligger flera år av utveckling och samarbeten. Allt för att ta fram ett hundgodis som är lika bra för klimatet som för hunden. Tillsammans med agronom, veterinär och forskningsinstitut tog det tre år att gå från idé till kommersiell produkt. Ett hundgodis som är både svinnsmart och gott, i alla fall om du frågar Glufs egen ”testhund” Buster. Godiset består till största delen av blåmusslor. Musslorna som används är de som inte klarat sig hela vägen till matbordet för att de antingen varit små eller inte sett ut som en ”bra” mussla ska. Innehållet i godbitarna är bara naturliga ingredienser så som musselmjöl och potatis. Musselmjölet tas dessutom från en annan svensk startup, nämligen Musselfeed, som tagit fram ett klimatsmart och proteinrikt livsmedelstillskott gjort på musselskal. Och anledningarna till att musslan är en bra råvara är många. Dels innehåller den lilla havsvarelsen stora mängder protein och vitaminer så som Omega 3 och Omega 6, dels bidrar musslorna till att rena haven. Ett smart val för såväl klimat som människa och hund helt enkelt.   Läs fler nyheter från Brave New Business Nya mindre vindkraftverk gör hushåll självförsörjande på el 90-årig uppfinnare gör succé i Draknästet En lampa som lyser upp liv

Bra hundgodis med sämre blåmusslor

För att ta tillvara svinn, minska klimatpåverkan och samtidigt erbjuda ett nyttigare alternativ till hundgodis grundades Glufs. Med musselmjöl och potatis har företaget lyckats skapa ett näringsrikt hundgodis.

Bakom i...

Läs hela artikeln

Brave New Business letar modiga entreprenörer

Vi letar efter dig som aldrig ger upp, som vågar sticka ut hakan, som tänker annorlunda och som vågar utmana sig själv och sin bransch. Har du en spännande idé som du skulle vilja få publicerad eller känner du kanske en modig innovatör? Tipsa oss!


Vi använder egna cookies och cookies från tredje part för att förbättra din navigeringsupplevelse. Fortsätter du att surfa vidare innerbär det att du accepterar användningen av dessa cookies. Du hittar mer information i våra villkor för cookies.