”Våra industristudenter behöver känna till premisser för tillverkning.”

Liisa Widstrand och Jonas Ahnmé utbildar framtida industridesigners på Konstfack i Stockholm. Mellan den 3:e och den 5:e mars kommer de tillsammans med 17 av deras studenter till Gnosjö Automatsvarvning. Tillsammans vill man bygga upp ett nytt nätverk för samarbete och kunskapsutbyte.

Hur kan industridesigners och deras kunskaper integreras bättre i den svenska tillverkningsindustrin? För Liisa Widstrand och Jonas Ahnmé ligger svaret i att hitta gemensamma samarbeten kring hållbarhet och lokal produktion.

Kunskapsutbyte med hållbarhetsperspektiv

Jonas är lektor och programansvarig för kandidatutbildningen i industridesign, Liisa är adjunkt i industridesign. Under en en workshop på Gnosjö Automatsvarvning får deras studenter möjlighet att delta i etableringen av plattformen Maker-Square.

Plattformen ska möjliggöra kunskapsutbyten och samarbeten mellan utbildning och industri. På lång sikt ska den även bli en kunskapsbank och ett nätverk för hållbar produktion. Ambitionen är att tillsammans framtidssäkra den svenska tillverkningsindustrin.

I ett samtal med Brave New Business berättar Liisa och Jonas om sina förväntningar inför studiebesöket.

Vilka förhoppningar har ni inför besöket?
Vi hoppas på intressanta studiebesök och spännande mellanmänskliga möten där tillverkare och studenter lär känna varandra, och ömsesidigt vidgar både sina vyer och sina nätverk.

Hur ser ni, från ett utbildningsperspektiv, på förhållandet mellan industridesign och den svenska tillverkningsindustrin?
Relationen mellan utbildningen i industridesign på Konstfack och lokal svensk tillverkningsindustri är viktig av flera skäl. Historiskt har möten mellan industridesigner och tillverkningsindustri lett till ömsesidig utveckling och kunskapsutbyte, och det vill vi fortsätta med.

Hur tar ni med er den kunskapen framåt?
Våra studenter behöver känna till premisser för tillverkning, såväl tekniska som praktiska. De ska förstå hur de kan arbeta med produktutveckling på ett både ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt. De behöver känna till vilka typer av material och produktionstekniker som kan väljas för tillverkning av produkter i Sverige, och även få inblick i andra förutsättningar för produktion, som logistik och automation. Tillverkningsindustrin kan förhoppningsvis få uppslag till framtida möjligheter genom möten med studenterna.

Vad är det som industrin kan lära sig från Konstfack?
Möten mellan studenter från Konstfack och yrkesverksamma från tillverkningsindustrin kan leda till ömsesidigt inspirerande samtal och idéutbyten, som i förlängningen kan mynna ut i olika former av samarbeten.

Vad kan industridesignstudenter behöva hjälp eller stöd med från industrin?
Industridesignstudenter behöver hjälp och stöd med att förstå hur tillverkning fungerar i detalj, såväl som i en större helhet. Hur ska ett produktionsverktyg utformas för att bli så effektivt som möjligt? Vad krävs för att hela produktionskedjan ska fungera, från tillverkning till leverans? Hur blir produkter både lönsamma och ekologiskt hållbara? De behöver även utveckla nätverk för ökad närhet mellan lokala tillverkare och designers.

Hur kan ett utbyte nu och i framtiden se ut?
Initialt är det möten mellan människor som vi ser fram emot. I framtiden ser vi gärna olika typer av samarbeten som grundar sig i förutsättningar som är utvecklande för alla inblandade.

 

Gnosjö nyheter
Gruvdriftskoncern LKAB har ingått ett samarbete med robotikföretaget Boston Dynamics. Deras robothund Spot® ska hjälpa till att säkra gruvarbeten. I slutet av september påbörjade hunden sin underjordsträning för att på sikt kunna undersöka det skadedrabbade området i Kirunagruvan, efter seismiska händelser där i mitten av maj. Det var mitt i natten den 18 maj när flera Kirunabor vittnade om ett kraftigt skalv. Samtdigt befann sig ett 10-tal personer i gruvan. Samtliga utrymdes och LKAB fick stoppa gruvarbetet. Det är just storskalig malmbrytning i underjordsgruvor som kan orsaka en seismisk händelse, när spänningar i hålrum kan få bergrunden att skaka. Idag hjälper robothunden Spot LKAB att inspektera den drabbade gruvmiljön efter att ha genomgått en intensiv träning för underjordsarbete. Tanken är att inspekteringen ska bli både mer säkert och effektiv. – Med roboten har vi en större möjlighet att undersöka skadedrabbade områden i gruvan på ett säkert sätt, förklarar Nikolaos Petropoulos, 1:e forskningsingenjör vid avdelningen för Teknik- och Processutveckling på LKAB i ett pressmeddelande.

Från Boston till framtiden

Bakom robotupfinningen står det amerikanske robotikföretag Boston Dynamics. Bortsett från deras teknologiska framgånger har företaget  gjort sig kännt genom den egna YouTube-kanalen med snart två millioner prenummeranter. Där har det under de senaste 10 åren regelbundet släppts spektakulära videos med innovativa robottyper som visar rörelsförmågor som liknar djur och människor. Spots kropp och rörelser efterliknar en hund som rör sig smidigt och dynamiskt. Det som bland annat utmärker "hunden" är förmågan att på egen hand ta sig in i svåråtkomliga och begränsade miljöer. Roboten kan dessutom bedöma avstånd, klättra och röra sig i utmananda miljöer. Utrustad med en avancerad 360-graders kamera, scanner och en mängda sensorer känner den igen olika omgivningar och anpassar sitt agerande efter terräng. Satsningen som LKAB gör med robothunden ska göra framtidens gruvbrytning på stora djup säkrare och mer hållbar.   Läs Brave New Business tidigare artiklar om Boston Dynamics Revolutionerande robotar från Boston Dynamics  Världens mest människolika robot Kör din egen robot   
En grupp studenter från BTH finns nu med på topp 20-listan för årets tävling i James Dyson Award på temat ”design som löser ett problem”. Med initiativet ReGlove tävlade studenterna med ett hållbart och återvinningsbart alternativ till engångshandskar i plast. ReGlove är ett initiativ från ett gäng BTH-studenter med utbildning i maskinteknik. Tillsammans har de designat engångshandskar som både går att återvinna och återbilda genom enkel nedsmältning. Alla handskar samlas in, rengörs och smälts ner till en vätska. Den rengjorda vätskan återbildar sedan nya engångshandskar som i sin tur kan återvinnas och återbildas i flera led. Processen sker i en mobil fabrik – närmare bestämt en lastbil – som enkelt kan förflyttas och placeras där den behövs.

Mot en hållbar engångsindustri

Studenternas design skiljer sig från etablerade varumärken på marknaden eftersom handskarna är enkla att återvinna och återbilda. Traditionella processer låter avfallet hamna på deponier eller förbränningsanläggningar medan ReGlove ser till att allt avfall rengörs, steriliseras och återvinnas. Samtidigt vill konceptet minska transportkostnader och därmed bidra till ett bättre klimat. James Dyson Award är en internationell designtävling med 1700 deltagande idéer i 27 olika länder och regioner för ingenjörs- och designstudenter på universitet och högskolor. Tävlingen går ut på att ”designa något som löser ett problem”.

Brave New Business letar modiga entreprenörer

Vi letar efter dig som aldrig ger upp, som vågar sticka ut hakan, som tänker annorlunda och som vågar utmana sig själv och sin bransch. Har du en spännande idé som du skulle vilja få publicerad eller känner du kanske en modig innovatör? Tipsa oss!


Vi använder egna cookies och cookies från tredje part för att förbättra din navigeringsupplevelse. Fortsätter du att surfa vidare innerbär det att du accepterar användningen av dessa cookies. Du hittar mer information i våra villkor för cookies.