Teknikvetenskap, design och produktutveckling, informations- och medieteknik, produktionsteknik eller samhällsbyggande och miljö. Teknikprogrammet är ett program där alla ska bli ingenjörer – eller?

Att bli ingenjör var ungefär vad som förväntades av mig när jag läste Teknikprogrammet på gymnasiet. I alla fall av de allra flesta. Och fram tills att jag faktiskt började gymnasiet hade jag nog också tänkt att det kunde vara något för mig. Någon som är bra på att räkna, hitta lösningar på problem och komma på häftiga idéer. En sådan vill väl alla vara?

Men det visade sig snart att det inte alls var någonting för mig.  I alla fall inte på det sättet som mina lärare önskade. Jag var inte bäst på teknik ur ett praktiskt perspektiv. Jag förstod ingenting om kolbindningar i kemin. Jag var inte heller mottaglig för att förstå hur elektroner och protoner rörde sig i relation till varandra.

Att läsa på teknikprogrammet och intressera sig mest för svenska, teoretiska arbeten och text var ju slöseri med tid. Ja, det menade många av mina lärare under min gymnasietid. Men för mig kändes det inte alls så. Jag ville läsa teknik och förstå saker men jag ville slippa koppla, rita och programmera. Jag ville ta examen från ett brett program som ligger väl i linje med näringslivet där jag bor. Men jag ville inte bli ingenjör.

Under min tid som copywriter på ett industriföretag har jag mött många ungdomar, som precis som jag, känner sig malplacerade och förminskade på grund av deras intresse i relation till deras val av utbildning. När jag inte ville bli ingenjör och struntade i om mitt betyg i matte bara var godkänt blev jag ofta ifrågasatt.

När jag pratar med ungdomar, som också valt att läsa en teknisk utbildning, är det alldeles för många som har samma upplevelse som jag. Att det inte skulle vara bra nog att bara vara godkänd i de programstarka ämnena och ta en gymnasieexamen. Det är alldeles för många som får höra att matte, teknik, fysik och kemi är livsviktiga kunskaper för att bli något. Och för en del kanske det är så, men inte för alla.

Hade det inte varit för att jag valde teknikprogrammet hade jag inte varit där jag är idag. Och hade jag inte bestämt mig för att svenska var mitt ämne så hade jag inte heller fått jobb som copywriter på ett industriföretag direkt efter studenten.

När jag reflekterar över hur mina val har tagit mig till den plats där jag är idag blir jag ledsen över att så få trodde på mig och mina drömmar i gymnasiet. Tänk om någon hade sagt att man kan bli annat än ingenjör och vara viktig ändå. Ja, visserligen fick konstruktörer och programmerare också höra det ibland. Men vi andra, vi som inte alls visste vad vi ville eller vart vi skulle, vi som bara visste att vi inte skulle bli ingenjörer – vi försvann ofta i mängden.

Så till dig som vill läsa teknikprogrammet men inte vill bli ingenjör. Det går bra. Teknik, industri, innovation och design är för dig också. Och det är framtiden med. Oavsett vem du är eller vad du vill bli. Till alla vuxna och föräldrar, våga stå upp även för dem som inte vill bli vad andra förväntar sig av dem. Ibland är det precis vad som behövs för att någon ska förstå, eller våga se, att det finns andra möjligheter.

Med all respekt för er som är ingenjörer, ni är viktiga, men samhället skulle stanna om det inte fanns de som valde en annan väg också.

~ Industrihälsningar från Elin.
Jag heter Elin Elmersson och är industri- och teknikkommunikatör på tillverkningsindustrin Gnosjö Automatsvarvning. Jag är också industribloggare på Brave New Business. Häng med!