Eleonora Svanberg är grundare av föreningen Girls in STEM (Science, Technology, Engineering och Mathematics) som syftar till att krossa normer och göra branschen tillgänglig för alla. Hon har tagit emot kungens medalj Kompassrosen för sitt arbete och hoppas bli en av NASAs nästa astronauter.
Med ett brinnande intresse för STEM, och efter att ha mött fördomar i branschen, har Eleonora Svanberg varit med och sänkt trösklar, brutit normer och inspirerat fler tjejer och kvinnor till en karriär inom STEM. Hon menar att samhället behöver fler kvinnor som intresserar sig och vågar göra en karriär inom områdena fysik, teknik, innovation och matematik för att samhället ska utvecklas och anpassas för alla. Brave New Business tog ett snack med Eleonora om STEM och framtiden.
Hej! Kan du berätta lite kort om dig själv.
Jag är 22 år gammal och tar snart examen i fysik vid Stockholms universitet. Därefter ska jag påbörja en master i tillämpad matematik vid University of Cambridge. Och parallellt med mina studier forskar jag på vågor i rymden, främst kring nyfödda stjärnor.
Under din studietid har du grundat föreningen Girls in STEM. Hur kommer det sig?
När jag spenderade en sommar vid Oxford för att studera matematik och fysik var jag den enda tjejen. Någon kommenterade det och utgick från att jag inte var intresserad av ämnena själv och att jag där emot min vilja.
Så när jag kom hem därifrån och ifrågasatte tankesättet insåg jag snart att jag har blivit bemött på liknande sätt i Sverige. Det var inte en självklarhet att en tjej med typiskt “feminina” intressen även kunde vara intresserad av matematik och fysik.
Girls in STEM blev därför mitt sätt att sudda ut felaktiga stereotyper och reducera normerna kring vem som passar inom STEM.
Vad gör Girls in STEM mer än att bryta mönster och krossa normer?
I början var vi bara en lokal förening i Linköping men är nu en nationell organisation med medlemmar över hela Sverige. Här ska alla känna sig välkomna att utforska vad STEM har att erbjuda. För att uppnå det lyfter vi relaterbara förebilder, uppmärksammar ungdomar om olika möjligheter inom STEM, informerar om utbildning och karriär samt håller aktiviteter för att umgås och bygga nätverk.
Upplever du att det har skett någon förändring sedan du startade?
Absolut! Många medlemmar berättar hur föreningen har varit till nytta för dem. Tack vare Girls in STEM har många unga tjejer vågat ta steget att studera en utbildning inom STEM och dessutom är det många som läser på universitetet i dag som har hört talas om föreningen. En doktorand tipsade mig till och med om Girls in STEM. Gissa om hon blev förvånad när hon fick höra att det är jag som har grundat den!
Du har fått kungens medalj Kompassrosen för ditt arbete. Hur har det format dig?
Kompassrosstipendiet bekräftade att jag är en ledare i det jag gör, och att det till och med uppmärksammas av kungen har varit viktigt för jämställdhetsarbetet inom STEM på flera plan. Stipendiet gav mig även en plattform att utvecklas som ledare vilket jag är oerhört tacksam över.
Varför behövs fler kvinnor inom STEM?
Vi ser STEM överallt i samhället, i våra mobiltelefoner, när Netflix rekommenderar serier och i bilen när den säger åt oss att vi börjar bli trötta. STEM finns överallt och används av alla.
Däremot är inte alla typer av människor representerade i grupperna som skapar tekniken. Till exempel är kvinnor tydligt underrepresenterade vilket i sin tur ger brister som syns i allt från krockkuddar för gravida kvinnor till hur många tamponger som ska skickas upp till ISS. Vi behöver mångfald för att kunna utveckla ett samhälle som är anpassat för alla.
Hur skulle du beskriva teknik i tre ord?
Brett, nödvändigt och kreativt. Jag vill speciellt betona det sista.
Vem inspirerar dig?
Min mamma kom från Iran till Sverige när hon var lika gammal som jag är i dag. Hon studerade till civilingenjör i teknisk fysik som ensamstående mamma till mig och min bror. Jag föddes faktiskt två veckor innan en tenta, som hon för övrigt klarade galant. Det är nog hennes driv och sätt att prioritera både karriär och familj som inspirerar mig mest.
Vart ser du dig själv om 5 år?
Om fem år doktorerar jag i matematisk fysik och har förhoppningsvis klarat mig igenom de första stegen i antagningsprocessen till att bli NASAs nästa astronaut.
Läs fler av Brave New Business intervjuer med spännande personer
Från Kalmar till Hollywood med solglasögon