Bild: Ariana Ghatan

STEM finns överallt och används av alla

Eleonora Svanberg är grundare av föreningen Girls in STEM (Science, Technology, Engineering och Mathematics) som syftar till att krossa normer och göra branschen tillgänglig för alla. Hon har tagit emot kungens medalj Kompassrosen för sitt arbete och hoppas bli en av NASAs nästa astronauter.

Med ett brinnande intresse för STEM, och efter att ha mött fördomar i branschen, har Eleonora Svanberg varit med och sänkt trösklar, brutit normer och inspirerat fler tjejer och kvinnor till en karriär inom STEM. Hon menar att samhället behöver fler kvinnor som intresserar sig och vågar göra en karriär inom områdena fysik, teknik, innovation och matematik för att samhället ska utvecklas och anpassas för alla. Brave New Business tog ett snack med Eleonora om STEM och framtiden.

Hej! Kan du berätta lite kort om dig själv.
Jag är 22 år gammal och tar snart examen i fysik vid Stockholms universitet. Därefter ska jag påbörja en master i tillämpad matematik vid University of Cambridge. Och parallellt med mina studier forskar jag på vågor i rymden, främst kring nyfödda stjärnor.

Under din studietid har du grundat föreningen Girls in STEM. Hur kommer det sig?
När jag spenderade en sommar vid Oxford för att studera matematik och fysik var jag den enda tjejen. Någon kommenterade det och utgick från att jag inte var intresserad av ämnena själv och att jag där emot min vilja.

Så när jag kom hem därifrån och ifrågasatte tankesättet insåg jag snart att jag har blivit bemött på liknande sätt i Sverige. Det var inte en självklarhet att en tjej med typiskt “feminina” intressen även kunde vara intresserad av matematik och fysik.

Girls in STEM blev därför mitt sätt att sudda ut felaktiga stereotyper och reducera normerna kring vem som passar inom STEM.

Eleonora Svanberg bryter normer och vill att fler kvinnor ska våga välja en karriär inom STEM.

Foto: Ariana Ghatan

Vad gör Girls in STEM mer än att bryta mönster och krossa normer?
I början var vi bara en lokal förening i Linköping men är nu en nationell organisation med medlemmar över hela Sverige. Här ska alla känna sig välkomna att utforska vad STEM har att erbjuda. För att uppnå det lyfter vi relaterbara förebilder, uppmärksammar ungdomar om olika möjligheter inom STEM, informerar om utbildning och karriär samt håller aktiviteter för att umgås och bygga nätverk.

Upplever du att det har skett någon förändring sedan du startade?
Absolut! Många medlemmar berättar hur föreningen har varit till nytta för dem. Tack vare Girls in STEM har många unga tjejer vågat ta steget att studera en utbildning inom STEM och dessutom är det många som läser på universitetet i dag som har hört talas om föreningen. En doktorand tipsade mig till och med om Girls in STEM. Gissa om hon blev förvånad när hon fick höra att det är jag som har grundat den!

Du har fått kungens medalj Kompassrosen för ditt arbete. Hur har det format dig?
Kompassrosstipendiet bekräftade att jag är en ledare i det jag gör, och att det till och med uppmärksammas av kungen har varit viktigt för jämställdhetsarbetet inom STEM på flera plan. Stipendiet gav mig även en plattform att utvecklas som ledare vilket jag är oerhört tacksam över.

Varför behövs fler kvinnor inom STEM?
Vi ser STEM överallt i samhället, i våra mobiltelefoner, när Netflix rekommenderar serier och i bilen när den säger åt oss att vi börjar bli trötta. STEM finns överallt och används av alla.

Däremot är inte alla typer av människor representerade i grupperna som skapar tekniken. Till exempel är kvinnor tydligt underrepresenterade vilket i sin tur ger brister som syns i allt från krockkuddar för gravida kvinnor till hur många tamponger som ska skickas upp till ISS. Vi behöver mångfald för att kunna utveckla ett samhälle som är anpassat för alla.

Hur skulle du beskriva teknik i tre ord?
Brett, nödvändigt och kreativt. Jag vill speciellt betona det sista.

Vem inspirerar dig?
Min mamma kom från Iran till Sverige när hon var lika gammal som jag är i dag. Hon studerade till civilingenjör i teknisk fysik som ensamstående mamma till mig och min bror. Jag föddes faktiskt två veckor innan en tenta, som hon för övrigt klarade galant. Det är nog hennes driv och sätt att prioritera både karriär och familj som inspirerar mig mest.

Vart ser du dig själv om 5 år?
Om fem år doktorerar jag i matematisk fysik och har förhoppningsvis klarat mig igenom de första stegen i antagningsprocessen till att bli NASAs nästa astronaut.

 

Läs fler av Brave New Business intervjuer med spännande personer 

Från Kalmar till Hollywood med solglasögon

Jobbar för fler tjejer och icke-binära inom STEM

Prova på att vara forskare i sommar

Brave news
Är industrin en bransch där vi har för låga förväntningar på våra medarbetare? Jag vill hävda att det är så. Kanske inte på alla arbetsplatser men på alldeles för många. Skulle förväntningarna vara tillräckliga skulle det finnas yrkesstolthet – och det är något som allt för ofta saknas. Inte minst vad gäller nästa generations medarbetare. Jag har turen att få vara på en industri där jag får utvecklas i min roll. Och jag tror att många med mig är nöjda med ledningens förväntningar. På Gnosjö Automatsvarvning har medarbetarna nämligen en genomsnittlig arbetstid på företaget i 10,5 år samtidigt som frisknärvaron uppgår till 95 procent (enligt siffror från hållbarhetsrapporten 2020). Men när jag pratar med andra upplever jag många gånger att det inte ser ut så här på alla arbetsplatser. Varför? Det har jag tyvärr inte svaret på. Men jag tror att låga förväntningar på medarbetaren kan vara en anledning. När industrin sedan länge brottas med ett smutsigt rykte kan det upplevas svårt att tvätta bort fördomar och påhittade tankemönster. Men precis som i alla branscher sker kontinuerlig utveckling. Och jag vågar påstå att utvecklingen i industrin minsann går fort. Jag tror att en stor del av den problematik som har grundat de dåliga ryktena handlar om att vi inte alltid har varit så bra på att uppskatta våra medarbetare och ge dem utrymme för personlig utveckling. Kanske har vi rent av varit kass på att låta individen ta eget ansvar över sådant som en vd eller ägare anser är dennes uppgift. Samtidigt anser jag att yrket i sin helhet inte bär den stolthet det borde. För det är ju trots allt tack vare industrin som Sverige har blivit ett så rikt och framgångsrikt land som det är idag. Jag säger det ofta men det tål att sägas igen – unga har ingen bild av industrin. Och tyvärr tror jag att många vuxna inte har det heller. Eller i alla fall inte en bild som grundar sig i en egen uppfattning av branschen. Det tycker jag är ett tydligt tecken på att vi tillsammans behöver öka yrkesstoltheten på våra arbetsplatser. Så att våra medarbetare också blir de ambassadörer vi behöver för att krossa normer och skapa en nyanserad bild av industrin. Som den moderna, högteknologiska och utvecklingshungriga bransch den är. Men det finns en sak som är positiv med att bilden av industrin inte finns överhuvudtaget. Vi kan bidra för att skapa precis den bild vi önskar. Och det tror jag att vi lyckas med först när vi höjer förväntningarna på våra medarbetare. För att varje individ behöver känna att den gör ett viktigt jobb. Så även på den lokala industrin. Är du med mig?   ~ Industrihälsningar från Elin. Jag heter Elin Elmersson och är industri- och teknikkommunikatör på tillverkningsindustrin Gnosjö Automatsvarvning. Jag är också industribloggare på Brave New Business. Häng med! Läs Elins tidigare blogginlägg Jag utmanar dig att våga skryta! ”Man vill ju inte hamna i industrin” Industrin skriker efter arbetskraft
För att ta tillvara svinn, minska klimatpåverkan och samtidigt erbjuda ett nyttigare alternativ till hundgodis grundades Glufs. Med musselmjöl och potatis har företaget lyckats skapa ett näringsrikt hundgodis. Bakom innovationen ligger flera år av utveckling och samarbeten. Allt för att ta fram ett hundgodis som är lika bra för klimatet som för hunden. Tillsammans med agronom, veterinär och forskningsinstitut tog det tre år att gå från idé till kommersiell produkt. Ett hundgodis som är både svinnsmart och gott, i alla fall om du frågar Glufs egen ”testhund” Buster. Godiset består till största delen av blåmusslor. Musslorna som används är de som inte klarat sig hela vägen till matbordet för att de antingen varit små eller inte sett ut som en ”bra” mussla ska. Innehållet i godbitarna är bara naturliga ingredienser så som musselmjöl och potatis. Musselmjölet tas dessutom från en annan svensk startup, nämligen Musselfeed, som tagit fram ett klimatsmart och proteinrikt livsmedelstillskott gjort på musselskal. Och anledningarna till att musslan är en bra råvara är många. Dels innehåller den lilla havsvarelsen stora mängder protein och vitaminer så som Omega 3 och Omega 6, dels bidrar musslorna till att rena haven. Ett smart val för såväl klimat som människa och hund helt enkelt.   Läs fler nyheter från Brave New Business Nya mindre vindkraftverk gör hushåll självförsörjande på el 90-årig uppfinnare gör succé i Draknästet En lampa som lyser upp liv

Bra hundgodis med sämre blåmusslor

För att ta tillvara svinn, minska klimatpåverkan och samtidigt erbjuda ett nyttigare alternativ till hundgodis grundades Glufs. Med musselmjöl och potatis har företaget lyckats skapa ett näringsrikt hundgodis.

Bakom i...

Läs hela artikeln

Brave New Business letar modiga entreprenörer

Vi letar efter dig som aldrig ger upp, som vågar sticka ut hakan, som tänker annorlunda och som vågar utmana sig själv och sin bransch. Har du en spännande idé som du skulle vilja få publicerad eller känner du kanske en modig innovatör? Tipsa oss!


Vi använder egna cookies och cookies från tredje part för att förbättra din navigeringsupplevelse. Fortsätter du att surfa vidare innerbär det att du accepterar användningen av dessa cookies. Du hittar mer information i våra villkor för cookies.