Så ska trädens rörelse varna för skogsbränder

Forskare vid Michigan State University har utvecklat ett nytt varningssystem för skogsbränder som drivs av trädens rörelse. Det innovativa systemet bygger på den triboelektrisk effekten och ska hjälpa till med att upptäcka skogsbränder tidigare.

Sedan några veckor rasar massiva skogsbränder återigen i den amerikanska delstaten Kalifornien. Nu när ett tusental personer redan har blivit tvungna att fly från sina hem kan innovationer inom brandlarmsteknik vara avgörande. En sådan innovation är varningssystemet som ett forskningsteam har utvecklat på universitetet i Michigan.

Som effektivt sensorsystem ska det övervaka brand- och miljöförhållanden över tid utan att behöva underhåll. Ny Teknik var först med att rapportera om innovationen.

Självgående sensorsystem

MC-TENG heter det innovativa systemet (multilayered cylindrical triboelectric nanogenerator). Det funkar så att cylindrar som är monterade mellan grenar av ett träd gnuggar mot varandra och därmed aktiverar elektroner. När vinden får grenen att vaja drar det cylindrarna fram och tillbaka, och på så sätt skapas den triboelektriska effekten. Energin lagras sedan i en mikro-superkondensator. Enligt forskningsarbetet ska redan korta vindperioder vara tillräckliga för att kunna driva en sensor för kolmonoxid och temperatur.

Detta är en viktig detalj i sammanhanget eftersom sensorsystemet inte behöver mycket energi för att fungera effektivt. Ju snabbare den sedan kan upptäcka en skogsbrand desto större är chansen att få branden under kontroll. Redan vid väldig låg vibrationsfrekvens kan MC-TENG effektivt generera el för att ladda den påkopplade superkondensatorn.

Varningssystemet är inte färdigutvecklat än men forskarna jobbar med att få det mer tåligt och väderbeständigt.

Brave news
Forskare vid Chalmers har skapat ett material, likt ett plåster, som dödar resistenta bakterier och motverkar sårinfektioner. Syftet med det nya materialet är att minska användandet av antibiotika. Antibiotikaresistenta bakterier är ett globalt problem och därmed ett område som kräver beteendeförändring och forskning på ny medicin. ”Plåstret” innehåller en hydrogel som bryter ner alla typer av bakterier. Hydrogelen är uppbyggd av små proteiner vilket är en metod som testats tidigare men inte varit fullt effektiv. Proteinerna bryts nämligen ned så fort de kommer i kontakt med kroppsvätskor. Men nu tror forskare vid Chalmers universitet att de kan ha hittat lösningen på problemet. Med en hydrogel inbunden i ett material, likt ett plåster, kan proteinerna hinna fram till bakterierna innan de bryts ned. [caption id="attachment_3169" align="alignnone" width="514"]Plåster mot resistenta bakterier Foto: Anna-Lena Lundqvist, Chalmers​[/caption] – Hittills har vi forskat på materialet som sårvårdsförband, men vi håller på med en ny studie där vi nu undersöker det i form av en sårvårdspray, säger Edvin Blomstrand, doktorand på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers, i ett pressmeddelande. Materialet förväntas nå marknaden redan under 2022. Innan det kan användas på människor ska det genomgå kliniska tester och CE-märkas.   Läs mer från Brave New Business ”Symaskin” för säkrare operationer AI skapar protein 3D-skrivare underlättar vid operation
När en patient ska sys ihop efter en bukoperation är säkerhet och kvalitet högt prioriterat. Nu har Gabriel Börner utvecklat en symaskin som ska öka både säkerheten och kvaliteten vid större operationer. Gabriel Börner är kirurgen som står bakom den nya innovationen. Efter att ha tagit del av ett flertal studier som betonat vikten av noggrannhet vid ihopsyningen skapade han en symaskin, inte större än en häftapparat, som hjälper till att sy patienten korrekt. Verktyget matar fram lagom mycket sytråd för att stygnen ska hålla rätt längd och sättas med rätt avstånd. – Det har kommit flera studier som visat att bukförslutningstekniken spelar roll och kan minska risken för komplikationer. Men att vara väldigt noggrann tar väldigt mycket tid, säger Gabriel Börner i en intervju med DI. I samma intervju berättar han att en operation beräknas kosta mellan 300 – 500 kronor i minuten. Hans verktyg ska hjälpa till att både minska tiden i operationssalen och säkra kvaliteten av stygnen. Bolaget, Suturion, startade som en avhandling vid Lunds universitet och är på väg att nå marknaden. Men innan verktyget får se operationssalen ska det genomgå en rad kliniska tester och bli CE-märkt.   Mer från Brave New Business Har du användning för en extra tumme? Drogtest i telefonen 24-åring skapar handduk för att återuppliva spädbarn

Brave New Business letar modiga entreprenörer

Vi letar efter dig som aldrig ger upp, som vågar sticka ut hakan, som tänker annorlunda och som vågar utmana sig själv och sin bransch. Har du en spännande idé som du skulle vilja få publicerad eller känner du kanske en modig innovatör? Tipsa oss!


Vi använder egna cookies och cookies från tredje part för att förbättra din navigeringsupplevelse. Fortsätter du att surfa vidare innerbär det att du accepterar användningen av dessa cookies. Du hittar mer information i våra villkor för cookies.