Rays for Excellence drivs av idén att Sverige ska bli en världsledande forskningsnation inom naturvetenskap, teknik och matematik. Elever som läser andra året på gymnasiet har möjlighet att söka till forskarskolan för att under fyra veckor prova på hur det är att vara forskare på riktigt. Max Eriksson pluggar sista året på Bäckängsgymnasiet i Borås och var en av deltagarna i Rays for Excellence 2021. Nu har ansökningen för sommaren 2022 öppnat, så vi tog ett snack med Max, bland annat om hur det var att jobba sida vid sida av en erfaren forskare på KTH.
Hej Max! Varför valde du att gå en fyra veckor lång forskarskola mitt i sommaren, istället för att bada, äta glass och gå på fest?
Haha, jag känner en som har gått den och som absolut tyckte att jag skulle söka. Det värsta som kan hända är att man inte kommer in. Man får kontakt med någon superduktig person på KTH så det är perfekt för att passa på att skriva sitt gymnasiearbete mer på riktigt. Om jag inte hade blivit antagen hade jag nog kontaktat någon från KTH eller Chalmers ändå.
Vad var det roligaste med forskarskolan?
Jag fick träffa många personer med liknande intressen som jag själv har. Så jag klickade väldigt snabbt med alla! Jag och min handledargrupp på sju personer, som jag aldrig träffat innan, fick utmaningar via mail en månad inför skolan som vi fick lösa tillsammans. Så det kändes som att vi kände varandra redan innan vi började. Jag har fått vänner som jag vet att jag kommer ha livet ut. Och dessutom träffade jag min flickvän där, så det var verkligen bland de bästa veckorna i mitt liv!
Vad krävs för att bli antagen?
Personligt brev, cv och betyg. Sedan behöver du svara på två frågor som till exempel ”Vad inspirerar dig?”, ”Berätta om en utmaning som du ställts inför som gör att du kan bli en bra forskare?”, eller ”Nämn ett problem/utmaning som du skulle vilja lösa”.
Vilken utmaning skrev du om att du skulle vilja lösa?
Jag skrev att jag skulle vilja forska inom de fysiska teorierna vi har idag och att förhoppningsvis kunna hitta en fysikalisk teori som förenar kvantmekaniken och den allmänna relativitetsteorin. Både kvantmekaniken och den allmänna relativitetsteorin är väldigt bra på sina områden kan man säga. Relativitetsteorin är bra på det stora och kvantmekaniken på det lilla. Problemet är att teorierna enbart fungerar in sina egna områden. Att kunna skapa en teori som kan beskriva det lilla och det stora i ett hade varit fantastiskt.
Ditt forskningsprojekt handlade om ”Effekten strålskydd har på detektionen av vapenklassificerat plutonium”. Varför valde du att forska om det?
Jag valde egentligen inte projektet själv. När jag gjorde min ansökan skrev jag om mina intressen, och utifrån det letade de efter en mentor som bedrev den typen av forskning. Jag hamnade därför på KTH på kärnfysikavdelningen och fick arbeta med Débora Trombetta. Jag lärde mig så otroligt mycket genom att arbeta med henne. Lärdomar som jag kommer ha med när jag en dag förhoppningsvis är forskare själv.
Vad är din största dröm i framtiden?
Att få forska och fortsätta lära mig om nya saker, och sedan dela med mig av det. Att istället för att lära sig information från en bok, få hitta information själv känns fantastisk. För att citera min ansökan till Rays for Excellence: ”Av allt detta har jag också fått en tydlig bild av min framtid. Jag suktar efter ny kunskap och jag vill forska. Lära mig saker ingen annan före mig visste. Men jag ser det också som en möjlighet för mig att dela med mig av den nyförvärvade kunskapen, att få stå i en föreläsningssal och berätta om min forskning för tiotal, om inte hundratal, nyfikna och intresserade människor går inte att beskriva som något annat än min dröm.”
Några avslutande ord?
Sök!! Det här är bland det roligaste jag har gjort någonsin. Du har bara en chans till det här, så ta den. Du kommer inte att ånga dig.
Ansök till årets sommarforskarskola här.
Läs fler spännande nyheter från Brave New Business