Bild: Butterfly Network

Mobiltelefon används som ultraljudskanner

En stor del av världens befolkning saknar tillgång till ultraljudsundersökningar. En anledning är att utrustning hittills har varit kostsam, stor och tung. Butterfly Network tänker ändra på det med hjälp av mobiltelefonen och deras bärbara innovation Butterfly iQ.

Butterfly iQ kan kopplas samman med en telefon, kopplas upp via en iPhone app och sedan föra över bilder över mobilnätet för att ansluta läkare till patienter i avlägsna områden. Den bärbara apparaten utvecklades av Dr. Jonathan M. Rothberg över en femårsperiod och i höstas landade den hos läkare och sjukhus för första gången. Genom ett enda kiselchip skapas ultraljudsvågor som kan penetrera genom hela kroppen. Scannern kan därför användas inom en mängd olika områden såsom för hjärt-, foster- och urologiundersökningar.

– Vi är otroligt stolta över att uppnå denna viktiga milstolpe som kommer att bidra till vårt uppdrag att demokratisera vården och möjliggöra användandet av ultraljud till de 4,7 miljarder människor världen över som för närvarande saknar tillgång till denna teknik som faktiskt räddar liv, säger Gioel Molinari, VD för Butterfly Network, i ett pressmeddelande.

Läs mer om innovationen här. 

Brave news
Tidningen Ny Teknik undersökte nyss frågan om hur Sveriges industri står sig i den globala konkurrensen. I ett samtal med branschexperter diskuterades industrins teknikdrivna strukturomvandling och vikten av nya digitala lösningar. Enligt experterna är kompetensförsörjning en av nycklarna till industrins framtidssäkring. – Den stora utmaningen ligger i att få fler små innovativa företag att växa och att säkerställa att det finns nödvändig kompetens inom landet, säger Jan-Eric Sundgren, senior rådgivare på Teknikföretagen i intervjun med Ny Teknik. – Det behövs en nationell kompetensstrategi likväl som en bred industriuppgörelse. Han diskuterade industrins vandel tillsammans med experterna Jenny Elfsberg, avdelningschef Innovationsledning på Vinnova och Elena Fersman, forskningsdirektör inom AI på Ericsson och adjungerad professor inom cyberfysiska system på KTH. Alla tre experter betonar betydelsen av klimatomställningen och industrins potential i ljuset av en strukuromvandling. – Som internationellt erkänt föregångsland inom hållbarhet bör vi sträva mot klimatneutral produktion och integrera hållbarhetsmålen (SDG) i utvecklingsarbete och affärsmodeller, förklarar exempelvis Jenny Elfsberg.

Svensk innovationsförmåga

Enligt henne står Sverige sig väl i den globala konkurrensen via hög automationsgrad, värdeskapande, effektivitet samt stor innovationsförmåga. – Vår strategi i den akuta covidkrisen har hjälpt oss att klara oss väl så här långt, och i omställningen som nu sker behöver vi hålla oss kvar som ett ledande, progressivt och kunskapsintensivt land, fortsätter hon. I samverkan mellan akademi, forskningsinstitut, nya startups och gammal industri ser hon en bra riktning för att förvandla forskning till lönsamma affärer även i framtiden.

Forskning och trovärdighet som konkurrensfördelar

– Forskningsavdelningar inom bolag och stark samverkan med akademin och forskningsinstituten gör att det senaste inom tekniken hamnar i industriella tillämpningar relativt snabbt, kompletterar expertkollega Elena Fersman. Hon ser dessutom en konkurrensfördel för svensk industrin i pålitlighet och trovärdighet. – Nu när ai och smart automation tar större och större plats i industriella produkter och tjänster måste vi se till att även vår ai är pålitlig och trovärdig, påpekar hon.
Det nystartade bolaget Potato Plastic ska utmana den traditionella plastbranschen med plast tillverkad av resterna från svensk potatis. Startupen är en del av Chalmers Ventures inkubator och en av sex deltagare i Female Founders 2020. Bakom Potato Plastic står Elin Tornblad och Hanna Johansson tillsammans med industridesignern Pontus Törnqvist. Deras bio-plast tillverkas enbart av potatisrester och vatten. Potatisplasten lämnar inga mikroplaster i naturen och är nedbrytbar i naturen redan efter två månader.

Plast för kompostering

Produkter tillverkade av potatisplast läggs i komposten efter användning. Däremot gör det ingen skada om de skulle hamna i en vanlig papperskorg eller återvinningskärlet för traditionell plast. Tidningen Dagens Industri var först med att uppmärksamma den innovativa produktidén.

Utmanar traditionell tillverkning

I dagsläget tillverkas bio-plasten småskaligt i ett labb men entreprenörerna tittar på alternativ för att skala upp produktionen av sin potatisplast. Som ett första case har de samlat ett antal e-handlare i ett samarbete för att testa tillverkningen av plastpåsar för leverans av varor. Materialet gör det möjligt att tillverka en rad traditionella plastprodukter helt biobaserat. Potatisplasten kan utmana tillverkningen av t.ex. engångsbestick, plastpåsar och andra engångsartiklar.

Svensk potatis blir plast

Det nystartade bolaget Potato Plastic ska utmana den traditionella plastbranschen med plast tillverkad av resterna från svensk potatis. Startupen är en del av Chalmers Ventures inkubator och en av sex deltagare i Female...

Läs hela artikeln

Brave New Business letar modiga entreprenörer

Vi letar efter dig som aldrig ger upp, som vågar sticka ut hakan, som tänker annorlunda och som vågar utmana sig själv och sin bransch. Har du en spännande idé som du skulle vilja få publicerad eller känner du kanske en modig innovatör? Tipsa oss!


Vi använder egna cookies och cookies från tredje part för att förbättra din navigeringsupplevelse. Fortsätter du att surfa vidare innerbär det att du accepterar användningen av dessa cookies. Du hittar mer information i våra villkor för cookies.