Mobil återvinningsfabrik ska minska engångsavfall

En grupp studenter från BTH finns nu med på topp 20-listan för årets tävling i James Dyson Award på temat ”design som löser ett problem”. Med initiativet ReGlove tävlade studenterna med ett hållbart och återvinningsbart alternativ till engångshandskar i plast.

ReGlove är ett initiativ från ett gäng BTH-studenter med utbildning i maskinteknik. Tillsammans har de designat engångshandskar som både går att återvinna och återbilda genom enkel nedsmältning.

Alla handskar samlas in, rengörs och smälts ner till en vätska. Den rengjorda vätskan återbildar sedan nya engångshandskar som i sin tur kan återvinnas och återbildas i flera led. Processen sker i en mobil fabrik – närmare bestämt en lastbil – som enkelt kan förflyttas och placeras där den behövs.

Mot en hållbar engångsindustri

Studenternas design skiljer sig från etablerade varumärken på marknaden eftersom handskarna är enkla att återvinna och återbilda. Traditionella processer låter avfallet hamna på deponier eller förbränningsanläggningar medan ReGlove ser till att allt avfall rengörs, steriliseras och återvinnas. Samtidigt vill konceptet minska transportkostnader och därmed bidra till ett bättre klimat.

James Dyson Award är en internationell designtävling med 1700 deltagande idéer i 27 olika länder och regioner för ingenjörs- och designstudenter på universitet och högskolor. Tävlingen går ut på att ”designa något som löser ett problem”.

Brave news
Tidningen Ny Teknik undersökte nyss frågan om hur Sveriges industri står sig i den globala konkurrensen. I ett samtal med branschexperter diskuterades industrins teknikdrivna strukturomvandling och vikten av nya digitala lösningar. Enligt experterna är kompetensförsörjning en av nycklarna till industrins framtidssäkring. – Den stora utmaningen ligger i att få fler små innovativa företag att växa och att säkerställa att det finns nödvändig kompetens inom landet, säger Jan-Eric Sundgren, senior rådgivare på Teknikföretagen i intervjun med Ny Teknik. – Det behövs en nationell kompetensstrategi likväl som en bred industriuppgörelse. Han diskuterade industrins vandel tillsammans med experterna Jenny Elfsberg, avdelningschef Innovationsledning på Vinnova och Elena Fersman, forskningsdirektör inom AI på Ericsson och adjungerad professor inom cyberfysiska system på KTH. Alla tre experter betonar betydelsen av klimatomställningen och industrins potential i ljuset av en strukuromvandling. – Som internationellt erkänt föregångsland inom hållbarhet bör vi sträva mot klimatneutral produktion och integrera hållbarhetsmålen (SDG) i utvecklingsarbete och affärsmodeller, förklarar exempelvis Jenny Elfsberg.

Svensk innovationsförmåga

Enligt henne står Sverige sig väl i den globala konkurrensen via hög automationsgrad, värdeskapande, effektivitet samt stor innovationsförmåga. – Vår strategi i den akuta covidkrisen har hjälpt oss att klara oss väl så här långt, och i omställningen som nu sker behöver vi hålla oss kvar som ett ledande, progressivt och kunskapsintensivt land, fortsätter hon. I samverkan mellan akademi, forskningsinstitut, nya startups och gammal industri ser hon en bra riktning för att förvandla forskning till lönsamma affärer även i framtiden.

Forskning och trovärdighet som konkurrensfördelar

– Forskningsavdelningar inom bolag och stark samverkan med akademin och forskningsinstituten gör att det senaste inom tekniken hamnar i industriella tillämpningar relativt snabbt, kompletterar expertkollega Elena Fersman. Hon ser dessutom en konkurrensfördel för svensk industrin i pålitlighet och trovärdighet. – Nu när ai och smart automation tar större och större plats i industriella produkter och tjänster måste vi se till att även vår ai är pålitlig och trovärdig, påpekar hon.
Det nystartade bolaget Potato Plastic ska utmana den traditionella plastbranschen med plast tillverkad av resterna från svensk potatis. Startupen är en del av Chalmers Ventures inkubator och en av sex deltagare i Female Founders 2020. Bakom Potato Plastic står Elin Tornblad och Hanna Johansson tillsammans med industridesignern Pontus Törnqvist. Deras bio-plast tillverkas enbart av potatisrester och vatten. Potatisplasten lämnar inga mikroplaster i naturen och är nedbrytbar i naturen redan efter två månader.

Plast för kompostering

Produkter tillverkade av potatisplast läggs i komposten efter användning. Däremot gör det ingen skada om de skulle hamna i en vanlig papperskorg eller återvinningskärlet för traditionell plast. Tidningen Dagens Industri var först med att uppmärksamma den innovativa produktidén.

Utmanar traditionell tillverkning

I dagsläget tillverkas bio-plasten småskaligt i ett labb men entreprenörerna tittar på alternativ för att skala upp produktionen av sin potatisplast. Som ett första case har de samlat ett antal e-handlare i ett samarbete för att testa tillverkningen av plastpåsar för leverans av varor. Materialet gör det möjligt att tillverka en rad traditionella plastprodukter helt biobaserat. Potatisplasten kan utmana tillverkningen av t.ex. engångsbestick, plastpåsar och andra engångsartiklar.

Svensk potatis blir plast

Det nystartade bolaget Potato Plastic ska utmana den traditionella plastbranschen med plast tillverkad av resterna från svensk potatis. Startupen är en del av Chalmers Ventures inkubator och en av sex deltagare i Female...

Läs hela artikeln

Brave New Business letar modiga entreprenörer

Vi letar efter dig som aldrig ger upp, som vågar sticka ut hakan, som tänker annorlunda och som vågar utmana sig själv och sin bransch. Har du en spännande idé som du skulle vilja få publicerad eller känner du kanske en modig innovatör? Tipsa oss!


Vi använder egna cookies och cookies från tredje part för att förbättra din navigeringsupplevelse. Fortsätter du att surfa vidare innerbär det att du accepterar användningen av dessa cookies. Du hittar mer information i våra villkor för cookies.