MakerSquare säkrar industrin i Gnosjöregionen – bidrar till ökad produktion i Sverige

– MakerSquare ska bli ett one stop production genom ett samarbete mellan tillverkande industrier i regionen. Vi ska erbjuda företag i Sverige produktion här i regionen istället för att den kanske går till andra länder.

Mikael Heilmann, som också arbetar som innovationsledare på Gnosjö Automatsvarvning, är projektledare för MakerSquare. Projektet har just fått sin finansiering säkrad av Gnosjö Development Innovation AB för tre år framåt. Mikael Heilmanns uppdrag är nu att samla den tillverknings- och materialkunskap som finns hos industrier i regionen, för att kunna erbjuda den till företag som ser styrkan med att tillverka sina produkter i Sverige.

– Samtidigt som vi bidrar till att produktion stannar i Sverige så skapar vi förutsättningar för regionens industrier att hitta nya kunder och säkra sina verksamheter. Med den kompetens regionen har av produktion i en mängd material, kan vi erbjuda hållbar tillverkning till riktigt stora svenska varumärken på den globala marknaden.

Tillsammans framtidssäkra svensk tillverkning

Tanken kring MakerSquare har funnits under en längre tid och man har inte sett någon liknande aktör i Sverige som genom samarbetande industrier erbjuder modern produktion. De finns nätverk på andra platser men de är småskaliga och oftast knutna till ett visst material.

– Med MakerSquare kan vi tillsammans vidareutveckla och framtidssäkra den svenska tillverkningsindustrin och dessutom erbjuda kvalitetsstämpeln Made in Sweden, avslutar Mikael Heilmann.

MakerSquare finansieras av Gnosjö Development Innovation AB som ägs av Solweig och Olle Fransson, ägare till Gnosjö Automatsvarvning. Målet med MakerSquare är att det på sikt ska samägas av företagen i Gnosjöregionen.

Gnosjö nyheter
Forskare vid Chalmers har skapat ett material, likt ett plåster, som dödar resistenta bakterier och motverkar sårinfektioner. Syftet med det nya materialet är att minska användandet av antibiotika. Antibiotikaresistenta bakterier är ett globalt problem och därmed ett område som kräver beteendeförändring och forskning på ny medicin. ”Plåstret” innehåller en hydrogel som bryter ner alla typer av bakterier. Hydrogelen är uppbyggd av små proteiner vilket är en metod som testats tidigare men inte varit fullt effektiv. Proteinerna bryts nämligen ned så fort de kommer i kontakt med kroppsvätskor. Men nu tror forskare vid Chalmers universitet att de kan ha hittat lösningen på problemet. Med en hydrogel inbunden i ett material, likt ett plåster, kan proteinerna hinna fram till bakterierna innan de bryts ned. [caption id="attachment_3169" align="alignnone" width="514"]Plåster mot resistenta bakterier Foto: Anna-Lena Lundqvist, Chalmers​[/caption] – Hittills har vi forskat på materialet som sårvårdsförband, men vi håller på med en ny studie där vi nu undersöker det i form av en sårvårdspray, säger Edvin Blomstrand, doktorand på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers, i ett pressmeddelande. Materialet förväntas nå marknaden redan under 2022. Innan det kan användas på människor ska det genomgå kliniska tester och CE-märkas.   Läs mer från Brave New Business ”Symaskin” för säkrare operationer AI skapar protein 3D-skrivare underlättar vid operation
När en patient ska sys ihop efter en bukoperation är säkerhet och kvalitet högt prioriterat. Nu har Gabriel Börner utvecklat en symaskin som ska öka både säkerheten och kvaliteten vid större operationer. Gabriel Börner är kirurgen som står bakom den nya innovationen. Efter att ha tagit del av ett flertal studier som betonat vikten av noggrannhet vid ihopsyningen skapade han en symaskin, inte större än en häftapparat, som hjälper till att sy patienten korrekt. Verktyget matar fram lagom mycket sytråd för att stygnen ska hålla rätt längd och sättas med rätt avstånd. – Det har kommit flera studier som visat att bukförslutningstekniken spelar roll och kan minska risken för komplikationer. Men att vara väldigt noggrann tar väldigt mycket tid, säger Gabriel Börner i en intervju med DI. I samma intervju berättar han att en operation beräknas kosta mellan 300 – 500 kronor i minuten. Hans verktyg ska hjälpa till att både minska tiden i operationssalen och säkra kvaliteten av stygnen. Bolaget, Suturion, startade som en avhandling vid Lunds universitet och är på väg att nå marknaden. Men innan verktyget får se operationssalen ska det genomgå en rad kliniska tester och bli CE-märkt.   Mer från Brave New Business Har du användning för en extra tumme? Drogtest i telefonen 24-åring skapar handduk för att återuppliva spädbarn

Brave New Business letar modiga entreprenörer

Vi letar efter dig som aldrig ger upp, som vågar sticka ut hakan, som tänker annorlunda och som vågar utmana sig själv och sin bransch. Har du en spännande idé som du skulle vilja få publicerad eller känner du kanske en modig innovatör? Tipsa oss!


Vi använder egna cookies och cookies från tredje part för att förbättra din navigeringsupplevelse. Fortsätter du att surfa vidare innerbär det att du accepterar användningen av dessa cookies. Du hittar mer information i våra villkor för cookies.