Hon är professionell uppfinnare, egenföretagare, utbildad industridesigner, tjänstedesigner och psykolog, och nu även vd för SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign. Kristina Frisk ligger inte på latsidan även om lathet är en av hennes bästa drivkrafter.

Med patent och mönsterskydd på tre medicintekniska engångsprodukter har Kristina tagit över både den svenska och internationella marknaden. 2016 utsågs hon till Årets Uppfinnarkvinna – en bekräftelse på att hennes hemliga och okonventionella ingrediens är en effektiv del av framgångsreceptet.

– Människan är av naturen lat och då vill man hela tiden förbättra och underlätta för sig själv. Vi är ju fantastiskt påhittiga när det kommer till uppfinningar som automatiserar och gör livet mer bekvämt. Så min lathet har definitivt varit en stor drivkraft för mina innovationer. I kombination med vilja och skapandelust förstås, berättar Kristina.

Viljan att hela tiden förbättra och effektivisera arbetsprocesser med användaren i fokus är genomgående i allt Kristina tar sig an, både privat och i sin nya roll som vd på SVID. Stiftelsen som grundades för 30 år sedan har som syfte att främja och berätta om design – något som Kristina jobbar med dagligen, med sikte på framtiden och på användardriven innovation.

– Vad kommer människan vilja ha om 3 år och vad har företag för förutsättningar att tillgodose det behovet? Om man tänker på ett brukarorienterat sätt så jobbar man hela tiden med att anpassa eller ”designa” sitt företag till människan, inte tvärtom, säger Kristina.

Företag som använder sig av design och jobbar utifrån omvärlden när de skapar tjänster och produkter har en ökad lönsamhet på 50–70 procent. Men att arbeta in design på en strategisk nivå i utvecklingsprocessen innebär i många fall en omstrukturering hos företag och många väljer då det bekväma och bekanta istället för att våga prova något nytt.

– Att höja sin omsättning känns som ett självklart mål för alla som driver företag, och att jobba mer med design är ett sätt att göra det på. Trots det jobbar förvånansvärt många fortfarande inifrån och ut istället för att börja med målgruppen, vilka de är och vad de har för behov, fortsätter Kristina.

Det är frågor som alla bör ställa i början av en process enligt Kristina – oavsett om det gäller företag eller nästa uppfinnar-Jocke som vill pröva lyckan med sin banbrytande idé. Men 42 procent av alla startup-företag misslyckas på grund av just dåliga behovsanalyser.

– Många blir förälskade i sin idé och glömmer då bort vikten av att undersöka marknadstrender och behov, något som är grundläggande både för designers och innovatörer över lag. En stol som också är ett paraply kanske låter som en kul idé men är förmodligen inte nästa generations smartphone, avslutar Kristina.