Läkarstudent svarar på ungas frågor om COVID-19

Tillsammans med ett handfull läkarstudenter har Lillemor Winqvist startat Projekt Frågesjuk för att svara på barns och ungas frågor om coronaviruset. I ett samtal med Brave New Business berättar hon om sitt innovativa initiativ.

Lillemor Winqvist pluggar till läkare vid Helsingfors universitet. Det föränderliga informationsläget i samband med spridningen av COVID-19 gjorde att de 27-åriga läkarstudenten ville hjälpa till. För att minska oron ville hon säkerställa att också de yngsta i samhället kan få svar på sina frågor kring viruset. Tillsammans med ett gäng studiekompisar startade hon därför Projekt Frågesjuk.

Medicinsk upplysning via sociala medier

Plattformen är tänkt för barn och unga och fungerar så att intresserade kan ställe frågor till läkarstudenterna via projektets konto på sociala medier. Projekt Frågesjuk startades vid påsk av åtta stycken studenter. Efter bara några veckor är det idag runt 20 stycken studenter och ett flertal läkare som hjälper driva fram initiativet. Intresset är stort och många barn och unga har hört av sig.

Lillemor, vad var motivationen bakom ditt initiativ?
Jag har funderat mycket över hur barn och unga upplever coronaviruset. När jag var liten kom fågelinfluensan och som barn blev jag  jätteorolig. Jag hade många frågor som inte alla kunde svara på. Även om det finns mycket information i media så kan allt som diskuteras och beskrivs vara svart att förstå.

Vad är ditt mål med projektet?
Vårt gemensamma mål med projektet är att minska oron i samhället som både vuxna och barn kan uppleva just nu. Vi är tydliga med att vi är en informationskanal som sprider enkel och förståelig information. Det finns många frågor som är svåra att svara på. Därför vill vi nå ut med rätt och vetenskapligt grundad information. Vi är en stor grupp som jobbar noggrant med varje svar och vi använder oss bara av pålitliga källor.

Under tiden av den globala pandemin har också informationsläget förändrats mycket. Utmanar det ditt arbete?
Det är klart att det är en utmaning och det är svårt att svara när läget är osäkert. En central aspekt i vårt arbete är att vi inte ersätter ett läkarbesök. Vi tar inte ställning till enskilda fall, till exempel specifika sjukdomar. Vi ger information och vill förmedla trygghet. Jag vill också ge hopp om att forskningen kommer att hitta en lösning för coronaviruset. Från många håll i världen jobbar man hårt med det just nu.

Hur har responsen varit hittills?
Jättepositivt. Vi har kontakt med många organisationer, föreningar och även Finlands folkhälsomyndighet, som tycker att det är ett jättefint och behövligt initiativ. Vi har läkare som mentorer för projektet och flera andra har erbjudit sig att hjälpa till. En barnläkare har varit med från och gett stöd från första början.

Vilka lärdomar kan ni dra från projektet för er själva som läkarstudenter? Hur har det bidraget till utbildningen?
För oss är projektet ett bra sätt att utnyttja och utveckla våra kunskaper. Till exempel vårt sätt att kommunicera. Hur talar man till barn och unga? Hur uttrycker man sig på ett förståeligt vis? Vi har en utvecklingspsykolog som läser igenom varenda svar vi ger och som hjälper oss med de rätta formuleringarna. Det har hjälpt oss mycket i kommunikationen och vi har lärt oss mycket.

Vilka planer finns det för projektets framtid?
I början var tjänsten bara tänkt för COVID-19 men det kan över lag finnas ett behov för en sådan tjänst för unga. Läkarbesök är oftast korta och som barn vågar man kanske inte ställa alla frågor. Barn ska kunna ställa medicinska frågor och få rätt information. Samtidigt ersätter vi såklart inte ett läkarbesök. Det är vi väldigt tydliga med i vår kommunikation.

Om du vill ställa en fråga till Projekt Frågesjuk så kan du göra det på Instagram, Facebook eller via deras mejl fragesjuk@gmail.com.

 

 

Tidningen Ny Teknik undersökte nyss frågan om hur Sveriges industri står sig i den globala konkurrensen. I ett samtal med branschexperter diskuterades industrins teknikdrivna strukturomvandling och vikten av nya digitala lösningar. Enligt experterna är kompetensförsörjning en av nycklarna till industrins framtidssäkring. – Den stora utmaningen ligger i att få fler små innovativa företag att växa och att säkerställa att det finns nödvändig kompetens inom landet, säger Jan-Eric Sundgren, senior rådgivare på Teknikföretagen i intervjun med Ny Teknik. – Det behövs en nationell kompetensstrategi likväl som en bred industriuppgörelse. Han diskuterade industrins vandel tillsammans med experterna Jenny Elfsberg, avdelningschef Innovationsledning på Vinnova och Elena Fersman, forskningsdirektör inom AI på Ericsson och adjungerad professor inom cyberfysiska system på KTH. Alla tre experter betonar betydelsen av klimatomställningen och industrins potential i ljuset av en strukuromvandling. – Som internationellt erkänt föregångsland inom hållbarhet bör vi sträva mot klimatneutral produktion och integrera hållbarhetsmålen (SDG) i utvecklingsarbete och affärsmodeller, förklarar exempelvis Jenny Elfsberg.

Svensk innovationsförmåga

Enligt henne står Sverige sig väl i den globala konkurrensen via hög automationsgrad, värdeskapande, effektivitet samt stor innovationsförmåga. – Vår strategi i den akuta covidkrisen har hjälpt oss att klara oss väl så här långt, och i omställningen som nu sker behöver vi hålla oss kvar som ett ledande, progressivt och kunskapsintensivt land, fortsätter hon. I samverkan mellan akademi, forskningsinstitut, nya startups och gammal industri ser hon en bra riktning för att förvandla forskning till lönsamma affärer även i framtiden.

Forskning och trovärdighet som konkurrensfördelar

– Forskningsavdelningar inom bolag och stark samverkan med akademin och forskningsinstituten gör att det senaste inom tekniken hamnar i industriella tillämpningar relativt snabbt, kompletterar expertkollega Elena Fersman. Hon ser dessutom en konkurrensfördel för svensk industrin i pålitlighet och trovärdighet. – Nu när ai och smart automation tar större och större plats i industriella produkter och tjänster måste vi se till att även vår ai är pålitlig och trovärdig, påpekar hon.
Det nystartade bolaget Potato Plastic ska utmana den traditionella plastbranschen med plast tillverkad av resterna från svensk potatis. Startupen är en del av Chalmers Ventures inkubator och en av sex deltagare i Female Founders 2020. Bakom Potato Plastic står Elin Tornblad och Hanna Johansson tillsammans med industridesignern Pontus Törnqvist. Deras bio-plast tillverkas enbart av potatisrester och vatten. Potatisplasten lämnar inga mikroplaster i naturen och är nedbrytbar i naturen redan efter två månader.

Plast för kompostering

Produkter tillverkade av potatisplast läggs i komposten efter användning. Däremot gör det ingen skada om de skulle hamna i en vanlig papperskorg eller återvinningskärlet för traditionell plast. Tidningen Dagens Industri var först med att uppmärksamma den innovativa produktidén.

Utmanar traditionell tillverkning

I dagsläget tillverkas bio-plasten småskaligt i ett labb men entreprenörerna tittar på alternativ för att skala upp produktionen av sin potatisplast. Som ett första case har de samlat ett antal e-handlare i ett samarbete för att testa tillverkningen av plastpåsar för leverans av varor. Materialet gör det möjligt att tillverka en rad traditionella plastprodukter helt biobaserat. Potatisplasten kan utmana tillverkningen av t.ex. engångsbestick, plastpåsar och andra engångsartiklar.

Svensk potatis blir plast

Det nystartade bolaget Potato Plastic ska utmana den traditionella plastbranschen med plast tillverkad av resterna från svensk potatis. Startupen är en del av Chalmers Ventures inkubator och en av sex deltagare i Female...

Läs hela artikeln

Brave New Business letar modiga entreprenörer

Vi letar efter dig som aldrig ger upp, som vågar sticka ut hakan, som tänker annorlunda och som vågar utmana sig själv och sin bransch. Har du en spännande idé som du skulle vilja få publicerad eller känner du kanske en modig innovatör? Tipsa oss!


Vi använder egna cookies och cookies från tredje part för att förbättra din navigeringsupplevelse. Fortsätter du att surfa vidare innerbär det att du accepterar användningen av dessa cookies. Du hittar mer information i våra villkor för cookies.