Läkarstudent svarar på ungas frågor om COVID-19

Tillsammans med ett handfull läkarstudenter har Lillemor Winqvist startat Projekt Frågesjuk för att svara på barns och ungas frågor om coronaviruset. I ett samtal med Brave New Business berättar hon om sitt innovativa initiativ.

Lillemor Winqvist pluggar till läkare vid Helsingfors universitet. Det föränderliga informationsläget i samband med spridningen av COVID-19 gjorde att de 27-åriga läkarstudenten ville hjälpa till. För att minska oron ville hon säkerställa att också de yngsta i samhället kan få svar på sina frågor kring viruset. Tillsammans med ett gäng studiekompisar startade hon därför Projekt Frågesjuk.

Medicinsk upplysning via sociala medier

Plattformen är tänkt för barn och unga och fungerar så att intresserade kan ställe frågor till läkarstudenterna via projektets konto på sociala medier. Projekt Frågesjuk startades vid påsk av åtta stycken studenter. Efter bara några veckor är det idag runt 20 stycken studenter och ett flertal läkare som hjälper driva fram initiativet. Intresset är stort och många barn och unga har hört av sig.

Lillemor, vad var motivationen bakom ditt initiativ?
Jag har funderat mycket över hur barn och unga upplever coronaviruset. När jag var liten kom fågelinfluensan och som barn blev jag  jätteorolig. Jag hade många frågor som inte alla kunde svara på. Även om det finns mycket information i media så kan allt som diskuteras och beskrivs vara svart att förstå.

Vad är ditt mål med projektet?
Vårt gemensamma mål med projektet är att minska oron i samhället som både vuxna och barn kan uppleva just nu. Vi är tydliga med att vi är en informationskanal som sprider enkel och förståelig information. Det finns många frågor som är svåra att svara på. Därför vill vi nå ut med rätt och vetenskapligt grundad information. Vi är en stor grupp som jobbar noggrant med varje svar och vi använder oss bara av pålitliga källor.

Under tiden av den globala pandemin har också informationsläget förändrats mycket. Utmanar det ditt arbete?
Det är klart att det är en utmaning och det är svårt att svara när läget är osäkert. En central aspekt i vårt arbete är att vi inte ersätter ett läkarbesök. Vi tar inte ställning till enskilda fall, till exempel specifika sjukdomar. Vi ger information och vill förmedla trygghet. Jag vill också ge hopp om att forskningen kommer att hitta en lösning för coronaviruset. Från många håll i världen jobbar man hårt med det just nu.

Hur har responsen varit hittills?
Jättepositivt. Vi har kontakt med många organisationer, föreningar och även Finlands folkhälsomyndighet, som tycker att det är ett jättefint och behövligt initiativ. Vi har läkare som mentorer för projektet och flera andra har erbjudit sig att hjälpa till. En barnläkare har varit med från och gett stöd från första början.

Vilka lärdomar kan ni dra från projektet för er själva som läkarstudenter? Hur har det bidraget till utbildningen?
För oss är projektet ett bra sätt att utnyttja och utveckla våra kunskaper. Till exempel vårt sätt att kommunicera. Hur talar man till barn och unga? Hur uttrycker man sig på ett förståeligt vis? Vi har en utvecklingspsykolog som läser igenom varenda svar vi ger och som hjälper oss med de rätta formuleringarna. Det har hjälpt oss mycket i kommunikationen och vi har lärt oss mycket.

Vilka planer finns det för projektets framtid?
I början var tjänsten bara tänkt för COVID-19 men det kan över lag finnas ett behov för en sådan tjänst för unga. Läkarbesök är oftast korta och som barn vågar man kanske inte ställa alla frågor. Barn ska kunna ställa medicinska frågor och få rätt information. Samtidigt ersätter vi såklart inte ett läkarbesök. Det är vi väldigt tydliga med i vår kommunikation.

Om du vill ställa en fråga till Projekt Frågesjuk så kan du göra det på Instagram, Facebook eller via deras mejl fragesjuk@gmail.com.

 

 

Notysing är en kostnadsfri applikation som lär elever grundläggande kunskaper inom musik. Tjänsten är framtagen av forskare och lärare vid Kungliga Musikhögskolan tillsammans med Doremir Music Research. Tanken bakom är att musiklärare ska kunna följa sina elevers utveckling. I ett projektet kallat MITIS, Musikalisk IT i skolan, undersöks möjligheterna att använda teknik i skolan för att lära elever förstå, läsa och skriva musik. Notysing är en app som i samband med projektet framtogs av pedagoger på Kungliga Musikhögskolan tillsammans med Doremir Music Research. – Att förstå musikens element, grundläggande musiklära, träna sång och noter ska inte bara vara för de privilegierade eller specialintresserade. Att utveckla sin musikalitet är något för alla, säger Sven Ahlbäck. I appen härmar du toner och lär dig sjunga efter noter. Det är som att ha en musiklärare i fickan som kan hjälpa till och stödja vanlig musikundervisning, säger projektledare och professor Sven Ahlbäck, i ett pressmeddelande.

Tillgängligt för alla

Under 2019 och 2020 har appen testats på ett flertal skolor i Stockholmsregionen. Testerna har gjorts i både grund- och gymnasieskola och feedback från elever och lärare har varit mycket positiv. Appen finns i dagsläget tillgänglig för elever, lärare och allmänheten i hela Sverige. Den är kostnadsfri och finns både på svenska och engelska. – Appen är både testad och utvecklad i sin verkliga miljö. Tillsammans med eleverna har vi tagit fram olika funktioner, exempelvis har de hjälpt oss att designa en funktion som gör att appen själv känner av individens nivå och anpassar automatiskt svårighetsgraden, säger Lektor Anna Backman-Bister i samma pressmeddelande. Enligt henne var det appens utformning som gjort att pedagogerna också har lyckats nå elever som annars inte hade varit så intresserade.
Lundentreprenören och lantbruksinnovatören Robert Schmitt tog emot ICAs entreprenörspris 2020 i kategorin Agtech-entreprenör. Hans företag Vultus använder satellitbilder och AI för att skapa hållbarare lantbruk.  Sedan år 2018 delar ICA ut bolagets eget entreprenörspris till innovativa företagare som ger samhällsnytta. Årets agtech-entreprenör blev Robert Schmitts med sitt företag Vultus. Enligt juryns motivering tar Vultus lösning hjälp av AI och satellitbilder för att kunna informera lantbrukare om exakt var de behöver gödsla på åkern och inte. På så sätt ska det inte bara skapas ökad hållbarhet för framtiden utan på sikt också förbättras gårdarnas ekonomiska lönsamhet. Bakgrunden till Schmitts innovativa idé är lantbrukets stora klimatutmaningar att minska användningen av fossila bränslen i produktionen. Detta innebär att man också drar ner på fossilt producerat mineralgödsel. Vultus lösning minskar däremot mängden konstgödsel i lantbruket.

Analys och AI-lösning i realtid

När för mycket konstgödsel sprids ut och grödorna inte plocka upp rinner det ut i vattendrag eller ombildas och blir till växthusgaser som förstör miljön. Genom att analysera satellitbilder och använda AI kan lösningen i realtid rekommendera föraren om vilka åkrar som behöver gödslas och vilka åkrar som klarar sig ändå. Vultus tjänst gör det på så vis möjligt för bönder att driva sina lantbruk mer hållbara både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.

Gör lantbruk hållbarare med AI

Lundentreprenören och lantbruksinnovatören Robert Schmitt tog emot ICAs entreprenörspris 2020 i kategorin Agtech-entreprenör. Hans företag Vultus använder satellitbilder och AI för att skapa hållbarare lantbruk. 

Seda...

Läs hela artikeln

Brave New Business letar modiga entreprenörer

Vi letar efter dig som aldrig ger upp, som vågar sticka ut hakan, som tänker annorlunda och som vågar utmana sig själv och sin bransch. Har du en spännande idé som du skulle vilja få publicerad eller känner du kanske en modig innovatör? Tipsa oss!


Vi använder egna cookies och cookies från tredje part för att förbättra din navigeringsupplevelse. Fortsätter du att surfa vidare innerbär det att du accepterar användningen av dessa cookies. Du hittar mer information i våra villkor för cookies.