”Klimatarbetet genomsyrar hela vår verksamhet”

Insatserna som Gnosjö Automatsvarvning har genomfört för att minska klimat- och energipåverkan gynnar miljön men också företagets position som förebild inom näringslivet. Klimatrådet i Jönköpings län har nyligen nominerat Gnosjö Automatsvarvning och vd:n Linda Fransson till årets klimatpris. Samtidigt har också branschens intresse för ledningens strategier för ett framgångsrikt klimatarbete ökat.

Varför tar Gnosjö Automatsvarvning ett aktivt ansvar för klimatet? I en ny intervju med magasinet t: förklarar Linda Fransson varför ett hållbart tänkande går hand i hand med företagets vision och framgång.

– Det är en fråga om inställning. Jag är uppvuxen med att man inte ska slösa utan vara försiktig med de resurser man har. Det gäller i allra högsta grad också i företaget. Det handlar om att tänka smart och långsiktigt.

Långsiktiga klimatmål och samarbeten

Gnosjö Automatsvarvning deltar regelbundet i olika projekt för att se över och förbättra det egna klimatarbetet. Projekten som  Skärteknikcentrum Sverige ordnar kring användning av blyfri mässing är bara ett av ett flertal olika exempel.

– Vi deltar ofta i olika samarbetsprojekt, exempelvis deltar vi nu i ett projekt med Chalmers, KTH och RISE som går ut på att byta ut den mineralolja som vi använder i våra maskiner till vegetabilisk olja. Genom det projektet har vi fått kontakt med Wallenius Water Innovation och där vi samarbetar kring användning av UV-ljus för att stoppa bakterietillväxt i skärvätskor, säger hon i intervjun.

Krisresistent klimatarbete

Att ta investeringskostnader som först ger utdelning på lång sikt ingår också i det långsiktiga klimatarbetet hos Gnosjö Automatsvarvning. Detta gör också företaget mer krisresistent och därmed framgångsrikt.

– Klimatarbetet är en viktig del av vårt företag och genomsyrar hela vår verksamhet så det arbetet fortsätter som vanligt, säger Linda Fransson.

Gnosjö nyheter
Forskare vid Chalmers har skapat ett material, likt ett plåster, som dödar resistenta bakterier och motverkar sårinfektioner. Syftet med det nya materialet är att minska användandet av antibiotika. Antibiotikaresistenta bakterier är ett globalt problem och därmed ett område som kräver beteendeförändring och forskning på ny medicin. ”Plåstret” innehåller en hydrogel som bryter ner alla typer av bakterier. Hydrogelen är uppbyggd av små proteiner vilket är en metod som testats tidigare men inte varit fullt effektiv. Proteinerna bryts nämligen ned så fort de kommer i kontakt med kroppsvätskor. Men nu tror forskare vid Chalmers universitet att de kan ha hittat lösningen på problemet. Med en hydrogel inbunden i ett material, likt ett plåster, kan proteinerna hinna fram till bakterierna innan de bryts ned. [caption id="attachment_3169" align="alignnone" width="514"]Plåster mot resistenta bakterier Foto: Anna-Lena Lundqvist, Chalmers​[/caption] – Hittills har vi forskat på materialet som sårvårdsförband, men vi håller på med en ny studie där vi nu undersöker det i form av en sårvårdspray, säger Edvin Blomstrand, doktorand på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers, i ett pressmeddelande. Materialet förväntas nå marknaden redan under 2022. Innan det kan användas på människor ska det genomgå kliniska tester och CE-märkas.   Läs mer från Brave New Business ”Symaskin” för säkrare operationer AI skapar protein 3D-skrivare underlättar vid operation
När en patient ska sys ihop efter en bukoperation är säkerhet och kvalitet högt prioriterat. Nu har Gabriel Börner utvecklat en symaskin som ska öka både säkerheten och kvaliteten vid större operationer. Gabriel Börner är kirurgen som står bakom den nya innovationen. Efter att ha tagit del av ett flertal studier som betonat vikten av noggrannhet vid ihopsyningen skapade han en symaskin, inte större än en häftapparat, som hjälper till att sy patienten korrekt. Verktyget matar fram lagom mycket sytråd för att stygnen ska hålla rätt längd och sättas med rätt avstånd. – Det har kommit flera studier som visat att bukförslutningstekniken spelar roll och kan minska risken för komplikationer. Men att vara väldigt noggrann tar väldigt mycket tid, säger Gabriel Börner i en intervju med DI. I samma intervju berättar han att en operation beräknas kosta mellan 300 – 500 kronor i minuten. Hans verktyg ska hjälpa till att både minska tiden i operationssalen och säkra kvaliteten av stygnen. Bolaget, Suturion, startade som en avhandling vid Lunds universitet och är på väg att nå marknaden. Men innan verktyget får se operationssalen ska det genomgå en rad kliniska tester och bli CE-märkt.   Mer från Brave New Business Har du användning för en extra tumme? Drogtest i telefonen 24-åring skapar handduk för att återuppliva spädbarn

Brave New Business letar modiga entreprenörer

Vi letar efter dig som aldrig ger upp, som vågar sticka ut hakan, som tänker annorlunda och som vågar utmana sig själv och sin bransch. Har du en spännande idé som du skulle vilja få publicerad eller känner du kanske en modig innovatör? Tipsa oss!


Vi använder egna cookies och cookies från tredje part för att förbättra din navigeringsupplevelse. Fortsätter du att surfa vidare innerbär det att du accepterar användningen av dessa cookies. Du hittar mer information i våra villkor för cookies.