Idéplattform vill hitta vägen ur coronakrisen

Entreprenörstävlingen Venture Cup har startat en ny plattform för idégenerering. Syftet är att hitta lösningar kring utmaningar som pandemin har orsakat. Under namnet Corona Cup vill de medverkande använda innovation som ett medel för att hitta vägen ur krisen.

– Innovation och entreprenörskap är verktyg för att ta sig ur en kris. Att skapa Corona Cup var ett sätt för oss att agera och det väckte många entreprenörers intresse. Vi fick mycket positiv feedback, säger Alexandra Björk, vd på Venture Cup.

Skicka positiva signaler

Just nu samlas och utvärderas samtliga idéer som på olika sätt ska kunna hjälpa i rådande situation. Bland annat ska den nya plattformen ge möjlighet till att nå ut till aktörer som kan bidra till att förverkliga enskilda idéer. Venture Cup har lanserat det nya formatet tillsammans med Almi Väst, Umeå kommun, SEB, Delphi, High Five, Win Guard och Chalmers Ventures.

– Vi vill visa på hjälp, stöd, vägledning och samtidigt skicka positiva signaler. Det absolut mest värdefulla är processen och nätverket man kan skapa sig genom vår plattform, chansen att få prata och få kontakt, säger Alexandra Björk.

Enligt henne kom idén till att starta Corona Cup från att skifta fokus från ett samhälle i panik till att vara lösningsorienterad.

Skifta fokus med hjälp av synergier

Plattformen ska allaredan ha blivit en mötesplats för synergieffekter och framtida projekt på olika nivåer.

– Det har i alla fall blivit initiala samarbeten och projekt som förhoppningsvis redan innan hösten kan landa i någonting konkret. Det mest konkreta samarbete har skapats i regionen Stockholm. Där har vi en dialog med Stockholm Stad med ett projektformat och ett flertal olika frågeställningar, förklarar hon.

I intervjun med Brave New Business konstaterar Alexandra Björk tre ändamål bakom initiativet: att driva fram nya affärsmodeller som är anpassade efter de nya förutsättningarna, att skapa nya företag för de som har blivit av med sina jobb och att teama upp olika aktörer som kan hjälpa varandra.

Hjälpa varandra med framtida affärsidéer

I framtiden ska plattformen fördjupa dialogen med olika samhällsaktörer och organisatörer.

– Nästa steg är att nischa in olika problemlösningar och kategorisera det på olika sätt för att jobba åt olika branscher eller regioner. Var nånstans kan vi göra en konkret nyttja? Vi vill verka där konsekvenserna av pandemin uppstår på olika sätt i samhället och jobba mer efter beställning, förklarar hon.

Vilka tips skulle du ge unga innovatörer i en tid av ekonomisk kris?

– Det låter klyschigt men det man får tänka på är att det är nu det bör vara som tuffast. Det man klarar nu kommer att bli så mycket enklare i en vanlig tid. Situationen har lett till en annan förstöelse för att testa sig fram och testa nytt. Det är nu mer än någonsin som man kan vara modig, säger Alexandra Björk.

– Dessutom finns det mycket tillgång till kunskap och hjälp just nu. Nu är alla mer mottagliga för innovativa idéer och det går att hitta möjligheter som vanligtvis inte finns. Många organisationer är mer öppna. Krisen gör folk och organisationer ängsliga men också öppna för förändring, sammanfattar hon.

Det unga företaget AgriOpt från Linköping har utvecklat en teknik som minskar gödsling med hjälp av data från satelliter, skörde- och markkartor. Deras ambition är att skapa ett effektivt och hållbart jordbruk med hjälp av AI och avancerad dataanalys. – Lantbruk och skogsbruk är två av mina stora intressen. Det är ett jättespännande område med mycket potential. Affärsidén är sprungen ur det intresset och sedan har idén även utvecklats mycket mot hållbarhetsfrågor, säger grundare och vd Isak Nielsen.

Symbios mellan lantbruk och AI

Den digitala assistenten Freja som Agriopt har utvecklat fungerar via sensorer som sitter på traktorer. Sensorerna samlar in och analyserar data som tillsammans med lantbrukarnas egna observationer ska leda till en bättre skörd. Tekniken ser sedan till att kvävegödsling sker i förhållande till åkerns skördepotential. Resultaten ska göra jordbruk mer effektivt och hållbart. – Det vi bygger är ett lärande system med ambitionen att få en djupare insikt om fälten med hjälp av avancerad dataanalys. Vi vill möjliggöra att strukturera, tolka och använda all den data och vetskap som lantbrukare redan har, förklarar han. Genom att analysera skördekartor från flera år visar assistenten variationer i skördepotentialen samt identifierar starka och svaga områden. På det sättet får användaren en kontinuerlig överblick av fältets utveckling i grönmassa vilket hjälper till att få en bättre skörd. Systemet är utvecklat så att det kan interagera med lantbrukaren för att kunna bli självlärande i framtiden.

Sund skepsis mot ny teknik

Isak Nielsen AgriOpt – Kommer man som ett teknikbolag och tror sig veta bättre så kommer man inte så långt. Lantbruk är en profession som behöver mycket kunskap och erfarenhet. Där ser vi oss som ett komplement. Vi har en ödmjuk approach och vill med hjälp av tidseffektiva verktyg hjälpa lantbrukaren att precisera odlingen, säger Isak Nielsen. – Jag tycker det är bra om man som lantbrukare har en sund skepsis mot ny teknik. För då måste man som företag vara skarp och på det sättet tvingas vi att tjänsten som vi levererar till lantbrukare blir skarpare. Efter att ha blivit nominerat till Elmia Lantbruk Innovation Award hösten 2020 är företaget nu också i förhandlingar med en av de största traktortillverkarna i världen, rapporterar Ny Teknik. – Vi ser att vår tjänst passar in i många olika typer av värdekedjor och samarbeten inom lantbruket för att i slutändan hjälpa till att leverera mer värde till lantbrukaren, avslutar han.    
På Gnosjö Automatsvarvning arbetar man ständigt mot att framtidssäkra verksamheten. För ett par veckor sedan tilldelades företaget priset som Årets Företag och i samband med vinsten är man på väg att publicera sin hållbarhetsrapport för året. På företaget har det gjorts flera satsningar för framtida framgång. En stor satsning gjorde man redan 2017 när man valde att kontraktera en Innovationsledare. I rollen står Mikael Helimann. Jobbet som innovationsledare har för honom inneburit att skapa en egen forsknings- och utvecklingsavdelning på företaget som gör det möjligt att testa nya idéer. - Det är viktigt att komplettera med kompetenser och kunskaper från andra branscher för att få ett bredare perspektiv. Mitt uppdrag handlar främst om att verifiera och ändra idéer för att kunna genomföra dem på bästa sätt i praktiken, säger Mikael.

Projekt för framtiden

Med projekt som, medarbetarnas egen lönemodell, ett VR-spel för attraktionskraft hos ungdomar samt en one-stop-production-lösning för tillverkningsindustrin, lägger företaget grund för framtiden. Under Mikaels tre år som Innovationsledare har man genomfört tre innovationsrace där medarbetare, externa aktörer och experter har deltagit för att diskuterat framtiden. - Som ett första steg för att framtidssäkra verksamheten genomförde vi ett innovationsrace där vi skapade en konkret problemformulering på olika interna ifrågasättanden och problem. Under det första innovationsracet var det medarbetarna själva som fick svara på frågor som, Vad gör dig lycklig? På vilket sätt hjälper eller stjälper din arbetsgivare dig i det?, för att sjösätta projekt som löser ett problem eller uppmuntrar en framgångsfaktor. Det framgick tydligt under racet att god kommunikation är av stor vikt för att en verksamhet ska fungera. - Till innovationsrace nummer två bjöd vi in externa aktörer som fick diskutera hur man skapar moderna förutsättningar för att driva företaget framåt. Enligt Mikael är det moderna tankesättet inte nytt för företaget. Han menar att det ligger i företagets DNA att vara nyfikna och vilja testa nytt. På Gnosjö Automatsvarvning har man alltid jobbat medvetet för att förbättra sin egen verksamhet och hitta nya sätt att spara pengar, bli smartare och göra saker bättre. Skillnaden är att man idag jobbar mer strukturerat med frågor som rör utveckling och framtidssäkring.

Hållbart företagande

Gnosjö Automatsvarvnings hållbarhetsrapport visar goda resultat av företagets arbete. Med bland annat en frisknärvaro på 95 % och en genomsnittlig arbetstid på företaget i 10,5 år är siffrorna höga. Brave New Business frågade Mikael Heilmann varför han tror att företaget har lyckats så bra? - Jag tror att siffrorna är en konsekvens av att man har skapat massa bra saker samtidigt som man har genererat bra affärer. Dessutom har man valt att återinvestera i sina medarbetare och belöna och skapa ännu bättre förutsättningar när det har gått bra för företaget, avslutar Mikael.

Innovationsledare för framtidssäkring

På Gnosjö Automatsvarvning arbetar man ständigt mot att framtidssäkra verksamheten. För ett par veckor sedan tilldelades företaget priset som Årets Företag och i samband med vinsten är man på väg att publicera sin hållba...

Läs hela artikeln

Brave New Business letar modiga entreprenörer

Vi letar efter dig som aldrig ger upp, som vågar sticka ut hakan, som tänker annorlunda och som vågar utmana sig själv och sin bransch. Har du en spännande idé som du skulle vilja få publicerad eller känner du kanske en modig innovatör? Tipsa oss!


Vi använder egna cookies och cookies från tredje part för att förbättra din navigeringsupplevelse. Fortsätter du att surfa vidare innerbär det att du accepterar användningen av dessa cookies. Du hittar mer information i våra villkor för cookies.