Hon kämpar för jämställdhet i tech-branschen

Ingenjören Frida Caballero från Väsby jobbar för att minimera könsskillnader i Tech-branschen. Hon vill få fler tjejer och kvinnor att se möjligheterna med ingenjörsyrken och söka tekniska utbildningar. I slutet av april prisades hennes samhällsengagemang med Konungens stipendium Kompassrosen.

– Jag lägger flera timmar i veckan på att komma på nya idéer som kan inspirera yngre tjejer till teknik samt framhäva inspirerande kvinnor till målgruppen. Jag älskar att göra egna events och föreläsa i skolor där jag visar roliga, häftiga och kreativa områden, som tjejer vanligtvis missar. Jag vill visa hur coolt teknik egentligen är och bryta stereotypen, säger den 24-åriga Frida Caballero.

Frida konsultar och föreläser inom jämställdhetsfrågor på skolor och företag. Hon är medgrundare och styrelseledamot i Girls in Tech Sweden som engagerar sig för kvinnor inom tech-branschen. Hon är också styrelseledamot i Unga forskare i Stockholmsregionen.

Just nu studerar hon civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem och är certifierad normingenjör. Som en ytterligare del av hennes breda engagemang är hon även representant för Ecuador i Space Generation Advisory Council (SGAC), som jobbar med rymdpolitik i FN.

Hållbarhet genom jämställdhet

I hennes arbete som föreläsare stöter Frida på en hel del utmaningar. Att få chefer att titta på hur man kan rita om spelplanen för att få in fler kvinnor beskriver hon som en sådan.

– Jag hjälper dem att framställa en jämställdhetsplan, få dem se över lönerna samt kolla hur deras rekryteringsprocess ser ut och erbjuder föreläsningar och workshop. Om vi vill konkurrera på den globala marknaden så är det här inte hållbart. Fler kvinnor måste vara med i utvecklingen, säger hon.

Enligt Frida handlar förändringarna som behövs inte bara om att få fler tjejer in på arbetsmarknaden, utan även se mer mångfald samt mer rättvisa löner. En annan viktig aspekt är representation i media.

– Jag skulle vilja att medier tar sitt ansvar och framhäver mer kvinnliga ledare och förebilder för dem yngre generationen, men också för kvinnor som funderar på en karriär inom teknik. Jag skulle vilja se fler tjejer i teknikprogram i gymnasiet, och fler tjejer på tekniska högskolutbildningar, säger hon.

Göra tech-branschen mer tillgänglig

För Frida handlar det inte om att göra teknik attraktiv, utan att göra det tillgängligt för tjejer. Hennes egna erfarenheter i tech-branschen har varit både positiva och negativa.

– När jag har jobbat eller föreläst i företag märker jag att det är svårt att tas på allvar. Liknande erfarenhet har jag även haft i högskolan när tentavakten trott att jag suttit i fel rad och pluggar till sjuksköterska. Vara kvinna med invandrarbakgrund är ett hinder, eller rättare sagt, gjort det svårare att tas på allvar, säger Frida.

Hon vill vara en förebild för andra kvinnor. Ens bakgrund, kön, religionstillhörighet, ekonomisk status eller ens sexuella läggning ska inte påverka vart man ska plugga, vilket program man ska välja eller minska ens chans på arbetsmarknaden.

– Man sätts i en stereotyp, utsätts för sexistisk jargong eller nedsättande kommentarer, och allmänt inte får samma möjligheter. Vilket resulterar till att personer som mig måste jobba dubbelt så mycket och prestera mer än andra. Jag skulle ändå utmana tjejer att söka sig till teknikyrket, för att ett sätt att ändra på kulturen i teknikbranscher är att få in fler kvinnor, säger hon.

Vilka tips skulle du ge till unga kvinnor som söker sig till tekniska utbildningar eller jobb?

– Ha tålamod, stå på dig, våga göra fel. Sök och tro på dig själv. Det finns inte en typ av människor i teknikutbildningar, utan det är något för alla och man applicerar sin kreativitet i tekniken. Gå med i ett lokalt nätverk eller förening och träffa andra som delar ditt intresse, avslutar hon.

Brave news
Det unga företaget AgriOpt från Linköping har utvecklat en teknik som minskar gödsling med hjälp av data från satelliter, skörde- och markkartor. Deras ambition är att skapa ett effektivt och hållbart jordbruk med hjälp av AI och avancerad dataanalys. – Lantbruk och skogsbruk är två av mina stora intressen. Det är ett jättespännande område med mycket potential. Affärsidén är sprungen ur det intresset och sedan har idén även utvecklats mycket mot hållbarhetsfrågor, säger grundare och vd Isak Nielsen.

Symbios mellan lantbruk och AI

Den digitala assistenten Freja som Agriopt har utvecklat fungerar via sensorer som sitter på traktorer. Sensorerna samlar in och analyserar data som tillsammans med lantbrukarnas egna observationer ska leda till en bättre skörd. Tekniken ser sedan till att kvävegödsling sker i förhållande till åkerns skördepotential. Resultaten ska göra jordbruk mer effektivt och hållbart. – Det vi bygger är ett lärande system med ambitionen att få en djupare insikt om fälten med hjälp av avancerad dataanalys. Vi vill möjliggöra att strukturera, tolka och använda all den data och vetskap som lantbrukare redan har, förklarar han. Genom att analysera skördekartor från flera år visar assistenten variationer i skördepotentialen samt identifierar starka och svaga områden. På det sättet får användaren en kontinuerlig överblick av fältets utveckling i grönmassa vilket hjälper till att få en bättre skörd. Systemet är utvecklat så att det kan interagera med lantbrukaren för att kunna bli självlärande i framtiden.

Sund skepsis mot ny teknik

Isak Nielsen AgriOpt – Kommer man som ett teknikbolag och tror sig veta bättre så kommer man inte så långt. Lantbruk är en profession som behöver mycket kunskap och erfarenhet. Där ser vi oss som ett komplement. Vi har en ödmjuk approach och vill med hjälp av tidseffektiva verktyg hjälpa lantbrukaren att precisera odlingen, säger Isak Nielsen. – Jag tycker det är bra om man som lantbrukare har en sund skepsis mot ny teknik. För då måste man som företag vara skarp och på det sättet tvingas vi att tjänsten som vi levererar till lantbrukare blir skarpare. Efter att ha blivit nominerat till Elmia Lantbruk Innovation Award hösten 2020 är företaget nu också i förhandlingar med en av de största traktortillverkarna i världen, rapporterar Ny Teknik. – Vi ser att vår tjänst passar in i många olika typer av värdekedjor och samarbeten inom lantbruket för att i slutändan hjälpa till att leverera mer värde till lantbrukaren, avslutar han.    
På Gnosjö Automatsvarvning arbetar man ständigt mot att framtidssäkra verksamheten. För ett par veckor sedan tilldelades företaget priset som Årets Företag och i samband med vinsten är man på väg att publicera sin hållbarhetsrapport för året. På företaget har det gjorts flera satsningar för framtida framgång. En stor satsning gjorde man redan 2017 när man valde att kontraktera en Innovationsledare. I rollen står Mikael Helimann. Jobbet som innovationsledare har för honom inneburit att skapa en egen forsknings- och utvecklingsavdelning på företaget som gör det möjligt att testa nya idéer. - Det är viktigt att komplettera med kompetenser och kunskaper från andra branscher för att få ett bredare perspektiv. Mitt uppdrag handlar främst om att verifiera och ändra idéer för att kunna genomföra dem på bästa sätt i praktiken, säger Mikael.

Projekt för framtiden

Med projekt som, medarbetarnas egen lönemodell, ett VR-spel för attraktionskraft hos ungdomar samt en one-stop-production-lösning för tillverkningsindustrin, lägger företaget grund för framtiden. Under Mikaels tre år som Innovationsledare har man genomfört tre innovationsrace där medarbetare, externa aktörer och experter har deltagit för att diskuterat framtiden. - Som ett första steg för att framtidssäkra verksamheten genomförde vi ett innovationsrace där vi skapade en konkret problemformulering på olika interna ifrågasättanden och problem. Under det första innovationsracet var det medarbetarna själva som fick svara på frågor som, Vad gör dig lycklig? På vilket sätt hjälper eller stjälper din arbetsgivare dig i det?, för att sjösätta projekt som löser ett problem eller uppmuntrar en framgångsfaktor. Det framgick tydligt under racet att god kommunikation är av stor vikt för att en verksamhet ska fungera. - Till innovationsrace nummer två bjöd vi in externa aktörer som fick diskutera hur man skapar moderna förutsättningar för att driva företaget framåt. Enligt Mikael är det moderna tankesättet inte nytt för företaget. Han menar att det ligger i företagets DNA att vara nyfikna och vilja testa nytt. På Gnosjö Automatsvarvning har man alltid jobbat medvetet för att förbättra sin egen verksamhet och hitta nya sätt att spara pengar, bli smartare och göra saker bättre. Skillnaden är att man idag jobbar mer strukturerat med frågor som rör utveckling och framtidssäkring.

Hållbart företagande

Gnosjö Automatsvarvnings hållbarhetsrapport visar goda resultat av företagets arbete. Med bland annat en frisknärvaro på 95 % och en genomsnittlig arbetstid på företaget i 10,5 år är siffrorna höga. Brave New Business frågade Mikael Heilmann varför han tror att företaget har lyckats så bra? - Jag tror att siffrorna är en konsekvens av att man har skapat massa bra saker samtidigt som man har genererat bra affärer. Dessutom har man valt att återinvestera i sina medarbetare och belöna och skapa ännu bättre förutsättningar när det har gått bra för företaget, avslutar Mikael.

Innovationsledare för framtidssäkring

På Gnosjö Automatsvarvning arbetar man ständigt mot att framtidssäkra verksamheten. För ett par veckor sedan tilldelades företaget priset som Årets Företag och i samband med vinsten är man på väg att publicera sin hållba...

Läs hela artikeln

Brave New Business letar modiga entreprenörer

Vi letar efter dig som aldrig ger upp, som vågar sticka ut hakan, som tänker annorlunda och som vågar utmana sig själv och sin bransch. Har du en spännande idé som du skulle vilja få publicerad eller känner du kanske en modig innovatör? Tipsa oss!


Vi använder egna cookies och cookies från tredje part för att förbättra din navigeringsupplevelse. Fortsätter du att surfa vidare innerbär det att du accepterar användningen av dessa cookies. Du hittar mer information i våra villkor för cookies.