Han vill minska utsläppen med pulvertvål

Redan 2019 vann den unge entreprenören Tommie Lögdahl 250 000 kronor för att realisera sitt hållbarhetskoncept Nowa Drops. Några prototyper och ytterligare utmärkelser senare vill han nu etablera sig på den globala marknaden för hygienprodukter. Det gör han med tvål i pulverform och återanvändbar förpackning.

Med startkapitalet som han vann på entreprenörstävlingen Swedbank rivstart 2019 kunde företagaren Tommie Lögdahl börja realisera sin produktidé. Målet var att utveckla en tablett som omvandlar kranvatten till flytande tvål och samtidigt minskar mängden plastavfall genom återanvändning av förpackningar.

– Problemet med de traditionella hygienprodukterna är att de består av mestadels av vatten som orsakar onödiga koldioxidutsläpp vid transport, varför frakta en massa vatten när vi redan har hemma? Produkterna är också förpackade i plastförpackningar som blir till avfall och har en förödande effekt på miljön. Detta är ett globalt problem där vår produkt har stor potential att skapa förbättring, säger Tommie Lögdahl.

Målet bakom hans produktidé är att minska de globala utsläppen genom att effektivisera transporten av flytande hygienprodukter. Enligt honom kommer den färdiga hygienprodukten lanseras inom de närmaste månaderna. Efter att ha testat flera prototyper blir första lanseringen nu tvål och duschtvål i pulverform.

Återanvändning istället för återvinning

Som utbildad designingenjör har frågor kring effektiv industridesign och hållbarhet följt med Tommie Lögdahl sedan universitetstiden i Luleå. Det var också där han kom på produktidén och startade sitt företag.

– År 2017 kom det en ny lag inom EU om att minska på konsumtionen av plastpåsar. Jag funderade på vad jag själv kunde göra för att dra ner på min plastkonsumtion. När jag duschade insåg jag mängden av plastflaskor från schampo- och tvålförpackningar som låg och skräpade.

Redan från början fanns det ett stort intresse från investerare för Nowa Drops. I slutet av 2019 hittade Lögdahl  en samarbetspartner för produktionen i Nederländerna.

– Företaget hade rätt kunskap inom utveckling och tillverkning av hållbara produkter med naturliga ingredienser. Som bolag var de också i en expansiv fas och vi hittade ett jättebra samarbete.

Ser stor potential för vattenlösa produkter

I dagsläget har de tillsammans utvecklat ett pulver som blir till tvål inom 5-10 sekunder. Förpackningen och designen är varumärkesskyddade, receptet för pulvret är inte patenterat men hanteras som affärshemlighet.

Även om det finns stora konkurrenter inom marknaden för hygienprodukter så ser han stor potential för hållbara vattenlösa produktlösningar. Produktprincipen går att använda för många olika produkter.

– Vi är i dag i ett tidigt skede men det finns väldigt många produkter som går att effektivisera med vår metod. Vi jobbar ständigt med produktutveckling för att göra framtidens produkter mer klimatsmarta. Inom de närmsta månaderna kommer vi lansera de första produkterna på den Europeiska marknaden, förklarar Tommie Lögdahl.

Enligt honom finns det ett stort intresse från investerare och framöver sko hans företag ta in kapital för att skapa tillväxt.

I början av september vann Nowa Drops Skapa-priset för Regionen Norrbotten i ungdomskategorin talang. Skapa är en stiftelse som bildades till minne av Alfred Nobel 1985. I november kommer Tommie och hans innovativa produktidé sedan tävla om det nationella Skapa-priset.

Tidningen Ny Teknik undersökte nyss frågan om hur Sveriges industri står sig i den globala konkurrensen. I ett samtal med branschexperter diskuterades industrins teknikdrivna strukturomvandling och vikten av nya digitala lösningar. Enligt experterna är kompetensförsörjning en av nycklarna till industrins framtidssäkring. – Den stora utmaningen ligger i att få fler små innovativa företag att växa och att säkerställa att det finns nödvändig kompetens inom landet, säger Jan-Eric Sundgren, senior rådgivare på Teknikföretagen i intervjun med Ny Teknik. – Det behövs en nationell kompetensstrategi likväl som en bred industriuppgörelse. Han diskuterade industrins vandel tillsammans med experterna Jenny Elfsberg, avdelningschef Innovationsledning på Vinnova och Elena Fersman, forskningsdirektör inom AI på Ericsson och adjungerad professor inom cyberfysiska system på KTH. Alla tre experter betonar betydelsen av klimatomställningen och industrins potential i ljuset av en strukuromvandling. – Som internationellt erkänt föregångsland inom hållbarhet bör vi sträva mot klimatneutral produktion och integrera hållbarhetsmålen (SDG) i utvecklingsarbete och affärsmodeller, förklarar exempelvis Jenny Elfsberg.

Svensk innovationsförmåga

Enligt henne står Sverige sig väl i den globala konkurrensen via hög automationsgrad, värdeskapande, effektivitet samt stor innovationsförmåga. – Vår strategi i den akuta covidkrisen har hjälpt oss att klara oss väl så här långt, och i omställningen som nu sker behöver vi hålla oss kvar som ett ledande, progressivt och kunskapsintensivt land, fortsätter hon. I samverkan mellan akademi, forskningsinstitut, nya startups och gammal industri ser hon en bra riktning för att förvandla forskning till lönsamma affärer även i framtiden.

Forskning och trovärdighet som konkurrensfördelar

– Forskningsavdelningar inom bolag och stark samverkan med akademin och forskningsinstituten gör att det senaste inom tekniken hamnar i industriella tillämpningar relativt snabbt, kompletterar expertkollega Elena Fersman. Hon ser dessutom en konkurrensfördel för svensk industrin i pålitlighet och trovärdighet. – Nu när ai och smart automation tar större och större plats i industriella produkter och tjänster måste vi se till att även vår ai är pålitlig och trovärdig, påpekar hon.
Det nystartade bolaget Potato Plastic ska utmana den traditionella plastbranschen med plast tillverkad av resterna från svensk potatis. Startupen är en del av Chalmers Ventures inkubator och en av sex deltagare i Female Founders 2020. Bakom Potato Plastic står Elin Tornblad och Hanna Johansson tillsammans med industridesignern Pontus Törnqvist. Deras bio-plast tillverkas enbart av potatisrester och vatten. Potatisplasten lämnar inga mikroplaster i naturen och är nedbrytbar i naturen redan efter två månader.

Plast för kompostering

Produkter tillverkade av potatisplast läggs i komposten efter användning. Däremot gör det ingen skada om de skulle hamna i en vanlig papperskorg eller återvinningskärlet för traditionell plast. Tidningen Dagens Industri var först med att uppmärksamma den innovativa produktidén.

Utmanar traditionell tillverkning

I dagsläget tillverkas bio-plasten småskaligt i ett labb men entreprenörerna tittar på alternativ för att skala upp produktionen av sin potatisplast. Som ett första case har de samlat ett antal e-handlare i ett samarbete för att testa tillverkningen av plastpåsar för leverans av varor. Materialet gör det möjligt att tillverka en rad traditionella plastprodukter helt biobaserat. Potatisplasten kan utmana tillverkningen av t.ex. engångsbestick, plastpåsar och andra engångsartiklar.

Svensk potatis blir plast

Det nystartade bolaget Potato Plastic ska utmana den traditionella plastbranschen med plast tillverkad av resterna från svensk potatis. Startupen är en del av Chalmers Ventures inkubator och en av sex deltagare i Female...

Läs hela artikeln

Brave New Business letar modiga entreprenörer

Vi letar efter dig som aldrig ger upp, som vågar sticka ut hakan, som tänker annorlunda och som vågar utmana sig själv och sin bransch. Har du en spännande idé som du skulle vilja få publicerad eller känner du kanske en modig innovatör? Tipsa oss!


Vi använder egna cookies och cookies från tredje part för att förbättra din navigeringsupplevelse. Fortsätter du att surfa vidare innerbär det att du accepterar användningen av dessa cookies. Du hittar mer information i våra villkor för cookies.