Gnosjö Automatsvarvning nomineras till årets klimatpris

Gnosjö Automatsvarvning och vd:n Linda Fransson är nominerade till årets klimatpris som utses av Klimatrådet i Jönköpings län. Anledningen är insatserna som Gnosjö Automatsvarvning har genomfört för att minska företagets klimat- och energipåverkan. Enligt den officiella nomineringen utmärker sig företaget särskilt som representant för en energieffektiv metallindustri.

– Det känns jätteroligt att våra miljösatsningar samt vårt arbete för en mer hållbar och effektiv industri uppmärksammas av Klimatrådet. Vi är väldigt stolta över att vara en av årets nominerade, förklarar vd Linda Fransson.

I nomineringen omnämns bland annat Gnosjö Automatsvarvnings stora investeringar i solceller, den största i Gnosjö, men även utvecklingen av blyfri metall, ersättandet av mineraloljor med vegetabiliska oljor, företagets cirkulära system för skärolja samt flera av deras CSR-satsningar.

Självklara satsningar på förnybar energi

– Att vi investera i förnybar energi är en självklar väg framåt för oss. För att vi själva ska kunna vara förebild för en energieffektiv metallindustri måste vi också skapa förutsättningarna som möjliggör att vi når upp till framtida klimatmål. Det gynnar inte bara oss som företag utan hela industrin på lång sikt, säger Linda Fransson.

Klimatpriset delas ut under Klimatveckan den 16-22 september 2020. Enligt kriterierna ska klimatpristagaren på ett förtjänstfullt sätt bidra till Klimatrådets vision om ett klimatsmart plusenergilän eller på annat sätt bidra till klimatarbetet i Jönköpings län. Insatsen ska helst vara reproducerbar och kunna spridas så att andra kan dra nytta av erfarenheterna.

Forskare vid Chalmers har skapat ett material, likt ett plåster, som dödar resistenta bakterier och motverkar sårinfektioner. Syftet med det nya materialet är att minska användandet av antibiotika. Antibiotikaresistenta bakterier är ett globalt problem och därmed ett område som kräver beteendeförändring och forskning på ny medicin. ”Plåstret” innehåller en hydrogel som bryter ner alla typer av bakterier. Hydrogelen är uppbyggd av små proteiner vilket är en metod som testats tidigare men inte varit fullt effektiv. Proteinerna bryts nämligen ned så fort de kommer i kontakt med kroppsvätskor. Men nu tror forskare vid Chalmers universitet att de kan ha hittat lösningen på problemet. Med en hydrogel inbunden i ett material, likt ett plåster, kan proteinerna hinna fram till bakterierna innan de bryts ned. [caption id="attachment_3169" align="alignnone" width="514"]Plåster mot resistenta bakterier Foto: Anna-Lena Lundqvist, Chalmers​[/caption] – Hittills har vi forskat på materialet som sårvårdsförband, men vi håller på med en ny studie där vi nu undersöker det i form av en sårvårdspray, säger Edvin Blomstrand, doktorand på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers, i ett pressmeddelande. Materialet förväntas nå marknaden redan under 2022. Innan det kan användas på människor ska det genomgå kliniska tester och CE-märkas.   Läs mer från Brave New Business ”Symaskin” för säkrare operationer AI skapar protein 3D-skrivare underlättar vid operation
När en patient ska sys ihop efter en bukoperation är säkerhet och kvalitet högt prioriterat. Nu har Gabriel Börner utvecklat en symaskin som ska öka både säkerheten och kvaliteten vid större operationer. Gabriel Börner är kirurgen som står bakom den nya innovationen. Efter att ha tagit del av ett flertal studier som betonat vikten av noggrannhet vid ihopsyningen skapade han en symaskin, inte större än en häftapparat, som hjälper till att sy patienten korrekt. Verktyget matar fram lagom mycket sytråd för att stygnen ska hålla rätt längd och sättas med rätt avstånd. – Det har kommit flera studier som visat att bukförslutningstekniken spelar roll och kan minska risken för komplikationer. Men att vara väldigt noggrann tar väldigt mycket tid, säger Gabriel Börner i en intervju med DI. I samma intervju berättar han att en operation beräknas kosta mellan 300 – 500 kronor i minuten. Hans verktyg ska hjälpa till att både minska tiden i operationssalen och säkra kvaliteten av stygnen. Bolaget, Suturion, startade som en avhandling vid Lunds universitet och är på väg att nå marknaden. Men innan verktyget får se operationssalen ska det genomgå en rad kliniska tester och bli CE-märkt.   Mer från Brave New Business Har du användning för en extra tumme? Drogtest i telefonen 24-åring skapar handduk för att återuppliva spädbarn

Brave New Business letar modiga entreprenörer

Vi letar efter dig som aldrig ger upp, som vågar sticka ut hakan, som tänker annorlunda och som vågar utmana sig själv och sin bransch. Har du en spännande idé som du skulle vilja få publicerad eller känner du kanske en modig innovatör? Tipsa oss!


Vi använder egna cookies och cookies från tredje part för att förbättra din navigeringsupplevelse. Fortsätter du att surfa vidare innerbär det att du accepterar användningen av dessa cookies. Du hittar mer information i våra villkor för cookies.