Från UF till AB trots pandemi

Neptun Detergent vill göra tvättmedelsindustrin hållbar med hjälp av kastanjer. Sedan starten för knappt ett halvår år sedan har företaget ombildats från UF-företag till aktiebolag och har stora visioner om att förändra tvättmedelsindustrin i världen.

När Brave New Business pratade med entreprenörerna i våras berättade de om sina planer på att sadla om sitt UF-företag till ett aktiebolag. Idag är bolaget ombildat och teamet är redo att växa sig starkare såväl på den nationella som den internationella marknaden.

Bolaget driv av två av grundarna Fredrik Degen och William Linné tillsammans med en investerare. Tillsammans har de ombildat sitt bolag mitt under en pandemi och är överens om att tiden sedan starten i maj har varit knepig.

– Hela definitionen av att vara en entreprenör handlar om att vara anpassningsbar och se möjligheter. Det har vi fått bevisat för oss den här våren när situationen inte blev som vi tänkt oss. Samtidigt har det  varit fördelaktigt att inte ha något ”normalläge” att jämföra med, säger William Linné, vd på Neptun Detergent.

Mål om att bli 10 gånger bättre

– Det som har varit märkbart för oss har varit svårigheten att komma i kontakt med rätt människor. Många företag har stängt ner helt eller arbetar bara sporadiskt, säger Fredrik Degen.

Men saknaden av konkurrenter på marknaden har gett företagarna stora visioner och målsättningar. Ett långsiktigt produktions- och försäljningsmål är att framställa och sälja 10 000 flaskor tvättmedel på ett år, det är 10 gånger så många som under UF-året.

– Vårt mål är att bli tio gånger bättre på allt, vi måste producera tio gånger mer, sälja tio gånger mer och bli tio gånger mer effektiva för att klara vårt produktionsmål, fortsätter William.

I början av året var tanken att smidigt samla sin kastanjer genom att lägga ut nät under träden i Stockholms stad. Men när näten var svåra att få tag i och leveranser från utlandet blev inställda behövde teamet tänka om. Istället fick man själva gå ut för att samla upp 2 ton kastanjer från marken.

Tänka om flera gånger

Enligt William är en stadig strategi ett viktigt steg. Han menar att det kan krävas både en plan a, b och c för att nå sina mål. Stora mål kan kräva eftertanke och vägen dit är inte alltid lika smärtfri som tänkt.

– Det är det slutgiltiga resultatet som räknas. Vägen dit spelar ingen roll, den blir ofta mer krokig än tänkt och som entreprenör får man ofta tänka om både en och två gånger innan man är framme. Ett bra exempel på det är insamlingen av kastanjerna, säger William.

Innan företagarna drog igång sitt aktiebolag tog teamet tid för reflektion och planering. Teambuilding har varit a och o i uppstarten.

– Ett tips är att driva bolag med människor du tycker om. Det finns inget som blir så svårt som att ställas inför motgångar om du inte har ett starkt team med dig, säger Fredrik.

Om ni fick ge varsitt tips till någon som vill starta eget företag, vad skulle ni säga?

– Titta på andra företag med liknande processer och fundera över hur du inte ska göra. Vill man skapa något nytt måste man göra det som andra inte gör, säger Fredrik.

– Plocka med erfarna människor i ditt team. Det kan vara investerare, någon med många år i branschen eller helt enkelt någon som bara har mer livserfarenheter än du. Det skapar en nyttiggörande dynamik i bolaget, avslutar William.

Brave news
Tidningen Ny Teknik undersökte nyss frågan om hur Sveriges industri står sig i den globala konkurrensen. I ett samtal med branschexperter diskuterades industrins teknikdrivna strukturomvandling och vikten av nya digitala lösningar. Enligt experterna är kompetensförsörjning en av nycklarna till industrins framtidssäkring. – Den stora utmaningen ligger i att få fler små innovativa företag att växa och att säkerställa att det finns nödvändig kompetens inom landet, säger Jan-Eric Sundgren, senior rådgivare på Teknikföretagen i intervjun med Ny Teknik. – Det behövs en nationell kompetensstrategi likväl som en bred industriuppgörelse. Han diskuterade industrins vandel tillsammans med experterna Jenny Elfsberg, avdelningschef Innovationsledning på Vinnova och Elena Fersman, forskningsdirektör inom AI på Ericsson och adjungerad professor inom cyberfysiska system på KTH. Alla tre experter betonar betydelsen av klimatomställningen och industrins potential i ljuset av en strukuromvandling. – Som internationellt erkänt föregångsland inom hållbarhet bör vi sträva mot klimatneutral produktion och integrera hållbarhetsmålen (SDG) i utvecklingsarbete och affärsmodeller, förklarar exempelvis Jenny Elfsberg.

Svensk innovationsförmåga

Enligt henne står Sverige sig väl i den globala konkurrensen via hög automationsgrad, värdeskapande, effektivitet samt stor innovationsförmåga. – Vår strategi i den akuta covidkrisen har hjälpt oss att klara oss väl så här långt, och i omställningen som nu sker behöver vi hålla oss kvar som ett ledande, progressivt och kunskapsintensivt land, fortsätter hon. I samverkan mellan akademi, forskningsinstitut, nya startups och gammal industri ser hon en bra riktning för att förvandla forskning till lönsamma affärer även i framtiden.

Forskning och trovärdighet som konkurrensfördelar

– Forskningsavdelningar inom bolag och stark samverkan med akademin och forskningsinstituten gör att det senaste inom tekniken hamnar i industriella tillämpningar relativt snabbt, kompletterar expertkollega Elena Fersman. Hon ser dessutom en konkurrensfördel för svensk industrin i pålitlighet och trovärdighet. – Nu när ai och smart automation tar större och större plats i industriella produkter och tjänster måste vi se till att även vår ai är pålitlig och trovärdig, påpekar hon.
Det nystartade bolaget Potato Plastic ska utmana den traditionella plastbranschen med plast tillverkad av resterna från svensk potatis. Startupen är en del av Chalmers Ventures inkubator och en av sex deltagare i Female Founders 2020. Bakom Potato Plastic står Elin Tornblad och Hanna Johansson tillsammans med industridesignern Pontus Törnqvist. Deras bio-plast tillverkas enbart av potatisrester och vatten. Potatisplasten lämnar inga mikroplaster i naturen och är nedbrytbar i naturen redan efter två månader.

Plast för kompostering

Produkter tillverkade av potatisplast läggs i komposten efter användning. Däremot gör det ingen skada om de skulle hamna i en vanlig papperskorg eller återvinningskärlet för traditionell plast. Tidningen Dagens Industri var först med att uppmärksamma den innovativa produktidén.

Utmanar traditionell tillverkning

I dagsläget tillverkas bio-plasten småskaligt i ett labb men entreprenörerna tittar på alternativ för att skala upp produktionen av sin potatisplast. Som ett första case har de samlat ett antal e-handlare i ett samarbete för att testa tillverkningen av plastpåsar för leverans av varor. Materialet gör det möjligt att tillverka en rad traditionella plastprodukter helt biobaserat. Potatisplasten kan utmana tillverkningen av t.ex. engångsbestick, plastpåsar och andra engångsartiklar.

Svensk potatis blir plast

Det nystartade bolaget Potato Plastic ska utmana den traditionella plastbranschen med plast tillverkad av resterna från svensk potatis. Startupen är en del av Chalmers Ventures inkubator och en av sex deltagare i Female...

Läs hela artikeln

Brave New Business letar modiga entreprenörer

Vi letar efter dig som aldrig ger upp, som vågar sticka ut hakan, som tänker annorlunda och som vågar utmana sig själv och sin bransch. Har du en spännande idé som du skulle vilja få publicerad eller känner du kanske en modig innovatör? Tipsa oss!


Vi använder egna cookies och cookies från tredje part för att förbättra din navigeringsupplevelse. Fortsätter du att surfa vidare innerbär det att du accepterar användningen av dessa cookies. Du hittar mer information i våra villkor för cookies.