Framgångsrik svensk proteinforskning

Storskalig proteinanalys har blivit ett alltmer viktigt forskningsområde inom biomedicin under de senaste åren. Sveriges nationella forskningsinfrastruktur för proteomik, BioMS, finns idag i Lund, Göteborg och Stockholm. Brave New Business har pratat med forskaren Johan Malmström om den stora innovativa potentialen som finns inom fältet proteomik.

– Analys av proteiner har ju gjorts i många år men under de sista årtioende har det skett en stor utveckling inom området när det gäller forskning och teknisk utrustning, säger Johan Malmström professor i infektionsmedicin och föreståndare för noden vid Lunds universitet.

Proteomik, forskning om proteiner på systemnivå, har etablerat sig inom den moderna biomedicinen som ett mycket lovande forskningsområde. Med BioMS har Sverige skapat en egen nationell forskningsinfrastruktur för proteomik som startade 2016 i Lund och idag även finns i Göteborg och Stockholm. Som teknik har proteomik vuxit fram snabbt och enligt Johan Malmström är potentialen stor.

– Den tekniska utvecklingen har varit helt extrem. Nu kan man mäta alla proteiner på en gång och från en viss cell. Vi började för runt 20 års sedan och idag är vi en av de centrala teknikerna inom life sciene.

”MS” i BioMS står för masspektrometri, alltså analysmetoden som proteomik är baserat på. Masspektrometri används både för att besvara fundamentala frågor om biologiska mekanismer och för kliniska frågeställningar.

Komplexa utmaningar

Proteiner driver alla processer i kroppen. De är grundläggande för biologiska mekanismer och behandlingar av sjukdomar. Samtidigt ingår proteiner i olika proteinkomplex och variationer. Inget protein utför sin funktion ensam utan är alltid bunden till andra proteiner i ett samspel.

– Fältet där jag förväntar mig stor utveckling är variationer från proteiner. Komplexiteten är stor och där finns det mycket kvar att göra.

Ett viktigt forskningsområde för Johan Malmström och hans kollegor är att bestämma biomarkörer. Det vill säga proteiner som berättar om patienternas sjukdomsförlopp och hur de kan förväntas svara bra på en behandling. Masspektrometri på patientprover är ett effektivt sätt att leta efter sådana markörer. När de är identifierade kan man sedan utveckla enklare tester för klinisk rutin.

Enligt Malmström finns det fortfarande stor utvecklingspotential inom utvecklingen av både forskning och teknik.

– Vi kommer fortsätta se en teknisk utveckling. En målsättning är att mäta alla proteiner i lite större provserier. Det finns definitivt utvecklingsområden som är mindre utvecklade. En annan stor gren är kopplingen mellan genomik och proteomik.

Bygga upp nytt kunskapscentrum

BioMS fortsätter att utvecklas och ska som kunskapscentrum introducera och utbilda andra forskare i tekniken. Samtidigt som  kurser om masspektrometri anordnas runt om i landet.

Forskningen är kostnadsintensiv och forutsätter att samla resurserna i en forskningsinfrastruktur. Särskilt masspektrummätningar är dyra och kunskapskrävande. Vetenskapsrådet hjälper till och finansierar forskningsutrustningen.

– Vi är en infrastruktur som har fått medel för att hjälpa andra forskare att fördjupa sig i denna gren av proteinforskningen. Tillsammans vill bygga upp ett nationellt kunskapscentrum över hela Sverige. Vi har noda på flera lärosäten och på så sätt försöker vi bygga upp ett kunskapsnätverk med flera forskningsgrupper runt om i landet, förklarar Johan Malmström.

Enligt honom är fokus först och främst nationellt men det finns också internationella forskare på forskningsinstitutionens advisory board. Det långsiktiga målet är att skapa synergier med motsvarande satsningar i nordiska och andra länder.

Tidningen Ny Teknik undersökte nyss frågan om hur Sveriges industri står sig i den globala konkurrensen. I ett samtal med branschexperter diskuterades industrins teknikdrivna strukturomvandling och vikten av nya digitala lösningar. Enligt experterna är kompetensförsörjning en av nycklarna till industrins framtidssäkring. – Den stora utmaningen ligger i att få fler små innovativa företag att växa och att säkerställa att det finns nödvändig kompetens inom landet, säger Jan-Eric Sundgren, senior rådgivare på Teknikföretagen i intervjun med Ny Teknik. – Det behövs en nationell kompetensstrategi likväl som en bred industriuppgörelse. Han diskuterade industrins vandel tillsammans med experterna Jenny Elfsberg, avdelningschef Innovationsledning på Vinnova och Elena Fersman, forskningsdirektör inom AI på Ericsson och adjungerad professor inom cyberfysiska system på KTH. Alla tre experter betonar betydelsen av klimatomställningen och industrins potential i ljuset av en strukuromvandling. – Som internationellt erkänt föregångsland inom hållbarhet bör vi sträva mot klimatneutral produktion och integrera hållbarhetsmålen (SDG) i utvecklingsarbete och affärsmodeller, förklarar exempelvis Jenny Elfsberg.

Svensk innovationsförmåga

Enligt henne står Sverige sig väl i den globala konkurrensen via hög automationsgrad, värdeskapande, effektivitet samt stor innovationsförmåga. – Vår strategi i den akuta covidkrisen har hjälpt oss att klara oss väl så här långt, och i omställningen som nu sker behöver vi hålla oss kvar som ett ledande, progressivt och kunskapsintensivt land, fortsätter hon. I samverkan mellan akademi, forskningsinstitut, nya startups och gammal industri ser hon en bra riktning för att förvandla forskning till lönsamma affärer även i framtiden.

Forskning och trovärdighet som konkurrensfördelar

– Forskningsavdelningar inom bolag och stark samverkan med akademin och forskningsinstituten gör att det senaste inom tekniken hamnar i industriella tillämpningar relativt snabbt, kompletterar expertkollega Elena Fersman. Hon ser dessutom en konkurrensfördel för svensk industrin i pålitlighet och trovärdighet. – Nu när ai och smart automation tar större och större plats i industriella produkter och tjänster måste vi se till att även vår ai är pålitlig och trovärdig, påpekar hon.
Det nystartade bolaget Potato Plastic ska utmana den traditionella plastbranschen med plast tillverkad av resterna från svensk potatis. Startupen är en del av Chalmers Ventures inkubator och en av sex deltagare i Female Founders 2020. Bakom Potato Plastic står Elin Tornblad och Hanna Johansson tillsammans med industridesignern Pontus Törnqvist. Deras bio-plast tillverkas enbart av potatisrester och vatten. Potatisplasten lämnar inga mikroplaster i naturen och är nedbrytbar i naturen redan efter två månader.

Plast för kompostering

Produkter tillverkade av potatisplast läggs i komposten efter användning. Däremot gör det ingen skada om de skulle hamna i en vanlig papperskorg eller återvinningskärlet för traditionell plast. Tidningen Dagens Industri var först med att uppmärksamma den innovativa produktidén.

Utmanar traditionell tillverkning

I dagsläget tillverkas bio-plasten småskaligt i ett labb men entreprenörerna tittar på alternativ för att skala upp produktionen av sin potatisplast. Som ett första case har de samlat ett antal e-handlare i ett samarbete för att testa tillverkningen av plastpåsar för leverans av varor. Materialet gör det möjligt att tillverka en rad traditionella plastprodukter helt biobaserat. Potatisplasten kan utmana tillverkningen av t.ex. engångsbestick, plastpåsar och andra engångsartiklar.

Svensk potatis blir plast

Det nystartade bolaget Potato Plastic ska utmana den traditionella plastbranschen med plast tillverkad av resterna från svensk potatis. Startupen är en del av Chalmers Ventures inkubator och en av sex deltagare i Female...

Läs hela artikeln

Brave New Business letar modiga entreprenörer

Vi letar efter dig som aldrig ger upp, som vågar sticka ut hakan, som tänker annorlunda och som vågar utmana sig själv och sin bransch. Har du en spännande idé som du skulle vilja få publicerad eller känner du kanske en modig innovatör? Tipsa oss!


Vi använder egna cookies och cookies från tredje part för att förbättra din navigeringsupplevelse. Fortsätter du att surfa vidare innerbär det att du accepterar användningen av dessa cookies. Du hittar mer information i våra villkor för cookies.