Framgångsrik svensk proteinforskning

Storskalig proteinanalys har blivit ett alltmer viktigt forskningsområde inom biomedicin under de senaste åren. Sveriges nationella forskningsinfrastruktur för proteomik, BioMS, finns idag i Lund, Göteborg och Stockholm. Brave New Business har pratat med forskaren Johan Malmström om den stora innovativa potentialen som finns inom fältet proteomik.

– Analys av proteiner har ju gjorts i många år men under de sista årtioende har det skett en stor utveckling inom området när det gäller forskning och teknisk utrustning, säger Johan Malmström professor i infektionsmedicin och föreståndare för noden vid Lunds universitet.

Proteomik, forskning om proteiner på systemnivå, har etablerat sig inom den moderna biomedicinen som ett mycket lovande forskningsområde. Med BioMS har Sverige skapat en egen nationell forskningsinfrastruktur för proteomik som startade 2016 i Lund och idag även finns i Göteborg och Stockholm. Som teknik har proteomik vuxit fram snabbt och enligt Johan Malmström är potentialen stor.

– Den tekniska utvecklingen har varit helt extrem. Nu kan man mäta alla proteiner på en gång och från en viss cell. Vi började för runt 20 års sedan och idag är vi en av de centrala teknikerna inom life sciene.

”MS” i BioMS står för masspektrometri, alltså analysmetoden som proteomik är baserat på. Masspektrometri används både för att besvara fundamentala frågor om biologiska mekanismer och för kliniska frågeställningar.

Komplexa utmaningar

Proteiner driver alla processer i kroppen. De är grundläggande för biologiska mekanismer och behandlingar av sjukdomar. Samtidigt ingår proteiner i olika proteinkomplex och variationer. Inget protein utför sin funktion ensam utan är alltid bunden till andra proteiner i ett samspel.

– Fältet där jag förväntar mig stor utveckling är variationer från proteiner. Komplexiteten är stor och där finns det mycket kvar att göra.

Ett viktigt forskningsområde för Johan Malmström och hans kollegor är att bestämma biomarkörer. Det vill säga proteiner som berättar om patienternas sjukdomsförlopp och hur de kan förväntas svara bra på en behandling. Masspektrometri på patientprover är ett effektivt sätt att leta efter sådana markörer. När de är identifierade kan man sedan utveckla enklare tester för klinisk rutin.

Enligt Malmström finns det fortfarande stor utvecklingspotential inom utvecklingen av både forskning och teknik.

– Vi kommer fortsätta se en teknisk utveckling. En målsättning är att mäta alla proteiner i lite större provserier. Det finns definitivt utvecklingsområden som är mindre utvecklade. En annan stor gren är kopplingen mellan genomik och proteomik.

Bygga upp nytt kunskapscentrum

BioMS fortsätter att utvecklas och ska som kunskapscentrum introducera och utbilda andra forskare i tekniken. Samtidigt som  kurser om masspektrometri anordnas runt om i landet.

Forskningen är kostnadsintensiv och forutsätter att samla resurserna i en forskningsinfrastruktur. Särskilt masspektrummätningar är dyra och kunskapskrävande. Vetenskapsrådet hjälper till och finansierar forskningsutrustningen.

– Vi är en infrastruktur som har fått medel för att hjälpa andra forskare att fördjupa sig i denna gren av proteinforskningen. Tillsammans vill bygga upp ett nationellt kunskapscentrum över hela Sverige. Vi har noda på flera lärosäten och på så sätt försöker vi bygga upp ett kunskapsnätverk med flera forskningsgrupper runt om i landet, förklarar Johan Malmström.

Enligt honom är fokus först och främst nationellt men det finns också internationella forskare på forskningsinstitutionens advisory board. Det långsiktiga målet är att skapa synergier med motsvarande satsningar i nordiska och andra länder.

Antalet hobbyodlare har ökat markant de senaste åren och inte minst under 2020. Med nystartade Plaant kan den siffran bli ännu högre då Plaant i princip gör det omöjligt att misslyckas, även för förstagångsodlare. Deras smarta miniväxthus för inomhusbruk producerar färska örter, grönsaker och blommor året runt – med minimal ansträngning från odlaren. Ambitionen är att minska matsvinnet och utsläppen genom att odla hemma med optimerade förhållanden för plantorna. I veckan lanseras deras produkt och Brave New Business passade på att ta ett snack med Tore Tullberg, co-founder på Plaant. Varför startade ni Plaant? Det är trevligt att ha färska kryddor hemma men de man köper från matbutiken är ganska svåra att hålla vid liv. Oftast tar man några blad och sedan får man slänga resten. Matsvinnet i våra hem är överlag alldeles för stort , inte minst vad gäller kryddväxter där vi slänger omkring 60–80 %. Det här vill vi ändra på! Hemmaodling håller även nere koldioxidutsläppen i jämförelse med om du köper importerade kryddväxter och andra plantor från till exempel Spanien och Italien – mer närproducerat än så här blir det inte. Det är också av den här anledningen som vi har lagt vår lokala produktion i Gnosjö. Att skapa ett företag och en produkt som är Co2 positiv har funnits med från första början. [caption id="attachment_3103" align="alignnone" width="322"]Det smarta miniväxthuset Plaant där du kan odla kryddor, blommor och växter året runt. Det smarta miniväxthuset Plaant där du kan odla kryddor, blommor och växter året runt.[/caption] Hur fungerar Plaant? Vi vet att inte alla föds med gröna fingrar, så vi har prioriterat att skapa en väldigt användarvänlig produkt. Det enda man som hemmaodlare till Plaant behöver göra är egentligen att sätta i färdiga fröpoddar i växthuset och fylla på med vatten på en månadsbasis – och såklart skörda sina plantor! Beroende på vad du planterar så kan du göra din första skörd efter cirka 4–12 veckor, för att därefter skörda plantorna regelbundet en gång i veckan efter behov. I övrigt sköter sig Plaant helt på egen hand, med inbyggda scenariostyrda LED-lampor, automatisk näringstillförsel och vattentillförsel samt sensorer som optimerar miljön för plantorna. Den tillhörande mobilappen är din digitala odlarexpert som berättar för dig hur plantorna mår, när det är dags att skörda och så vidare. Varför har ni valt ett hydroponiskt system utan jord? Svaret är enkelt - växter växer faktiskt cirka 50 % snabbare i vatten än i jord. När du odlar i ett hydroponiskt system använder du dessutom cirka 90 % mindre vatten än i traditionellt jordbruk. Så det är win win. Hur gjorde ni för att hitta rätt lokal producent? Vi kan egentligen ingenting om tillverkning, men när vi började leta efter aktörer i Europa kom vi ganska snabbt i kontakt med MakerSquare i Gnosjö. De har agerat som en brygga mellan våra idéer och har helt rätt kompetens för att producera Plaant. De introducerade oss i sin tur för rätt monterare, stål- och plasttillverkare, och det är tack vare dem som vi har en helsvensk lokal tillverkning. Läs mer på www.plaant.com.   Läs om fler gröna nyheter i Brave New Business artiklar nedan: Apelsiner blir elektricitet Grönt kol kan bli avgörande för stålindustrin Kaffebar av kaffesump
Bild: Plaant

Odla smart året runt

Antalet hobbyodlare har ökat markant de senaste åren och inte minst under 2020. Med nystartade Plaant kan den siffran bli ännu högre då Plaant i princip gör det omöjligt att misslyckas, även för förstagångsodlare. Deras...

Läs hela artikeln
För att sjuksköterskor och vårdbiträden ska kunna lägga mer av sin tid på sina faktiska kompetenser har forskare från MIT - Massachusetts Institute of Technology, och Soft Math Lab vid Harvard, skapat en robot som borstar hår. Det är inte helt ovanligt med robotar som utför allt från rakning, till hårtvätt och smink. Däremot finns det ingen robot som hjälper till med hårborstning. Hårborstning har nämligen visat sig vara en svårare utmaning eftersom varje hår är unikt. Hårstrån tenderar dessutom att bilda knutar när de kammas och om kamningen genomförs på fel sätt kan det göra ont och skada hårstråt. Forskarna har programmerat en robot som med hjälp av sensorer kan borsta hår. Roboten har fått namnet RoboWigs. Med hjälp av en kamera bedömer den hårets kvalitet och kan därmed planera en så lätt, skonsam och tidseffektivt borstning som möjligt. Hittills har metoden enbart utförts på peruker men forskarna undersöker hur den ska appliceras i mänskliga hår. Se hur RoboWigs fungerar nedan [embed]https://www.youtube.com/watch?v=3dHCdQBagfs[/embed] Läs Brave New Business tidigare nyheter om robotar Amerikansk robothund ska säkra svenskt gruvarbete Roboten som dansar balett Robotlarver kan bygga konstruktioner i rymden

Brave New Business letar modiga entreprenörer

Vi letar efter dig som aldrig ger upp, som vågar sticka ut hakan, som tänker annorlunda och som vågar utmana sig själv och sin bransch. Har du en spännande idé som du skulle vilja få publicerad eller känner du kanske en modig innovatör? Tipsa oss!


Vi använder egna cookies och cookies från tredje part för att förbättra din navigeringsupplevelse. Fortsätter du att surfa vidare innerbär det att du accepterar användningen av dessa cookies. Du hittar mer information i våra villkor för cookies.