Gnosjö nyheter

Industriföretag satsar på kompetensförsörjning – med egen hundgård

Varför har industriföretaget Gnosjö Automatsvarvning byggt en egen hundgård för sina medarbetare? Svaret är enkelt: Glada hundar ger nöjda medarbetare.
– Hundgården underlättar vardagspusslet för våra medarbetare och bidrar till kompetensförsörjning när vi som arbetsplats blir mer attraktiv, säger Linda Fransson, vd på Gnosjö Automatsvarvning, i ett samtal med Brave New Business.

Att det skälls en hel del på Gnosjö Automatsvarvning är ingen konstighet. På en vanlig arbetsdag kan det vara upp till tio hundar på plats hos industriföretaget. Nu har hundarna fått en helt egen plats att vara på – en hundgård vid sidan av företagets anläggning, anpassad efter djurens och människornas behov.

Att ha hund ska inte vara ett hinder

Gnosjö Automatsvarvning Linda Fransson vd

– Många av våra anställda försökte hitta lösningar för sina hundar och flera av dem pendlar till jobbet. Att ha hund ska inte vara ett hinder för våra medarbetare, förklarar Linda Fransson, vd och själv hundägare.

Hon är initiativtagaren bakom satsningen, som startade 2018 som en idé och sedan utvecklades tillsammans med input från företagets anställda till en rejäl hundgård. I dagsläget har den plats för ett tiotal hundar, med stort utrymme både inomhus och utomhus.

Social mötesplats som gynnar arbetsplatsen

– För mig handlade det mycket om att visa respekt för andra hundägare i personalen som inte har samma förmån som jag i rollen som ägare. Därför ville jag erbjuda en lösning som är hållbar för medarbetare och arbetsmiljö, säger vd Fransson.

De som har hundar i hundgården delar också på arbetet och ansvaret kring den. Alla som använder gården kommer tillsammans överens om skötsel, renhållning och matning. På det sättet har gården också blivit en social mötesplats.

– Alla tycker den är fantastisk och tydligen har den också en positiv effekt på hundarna själva. En medarbetare har nämligen berättat för mig att hens hund har blivit mer social sedan hundgården kommit på plats, avslutar hon.

MakerSquare säkrar industrin i Gnosjöregionen – bidrar till ökad produktion i Sverige

– MakerSquare ska bli ett one stop production genom ett samarbete mellan tillverkande industrier i regionen. Vi ska erbjuda företag i Sverige produktion här i regionen istället för att den kanske går till andra länder.

Mikael Heilmann, som också arbetar som innovationsledare på Gnosjö Automatsvarvning, är projektledare för MakerSquare. Projektet har just fått sin finansiering säkrad av Gnosjö Development Innovation AB för tre år framåt. Mikael Heilmanns uppdrag är nu att samla den tillverknings- och materialkunskap som finns hos industrier i regionen, för att kunna erbjuda den till företag som ser styrkan med att tillverka sina produkter i Sverige.

– Samtidigt som vi bidrar till att produktion stannar i Sverige så skapar vi förutsättningar för regionens industrier att hitta nya kunder och säkra sina verksamheter. Med den kompetens regionen har av produktion i en mängd material, kan vi erbjuda hållbar tillverkning till riktigt stora svenska varumärken på den globala marknaden.

Tillsammans framtidssäkra svensk tillverkning

Tanken kring MakerSquare har funnits under en längre tid och man har inte sett någon liknande aktör i Sverige som genom samarbetande industrier erbjuder modern produktion. De finns nätverk på andra platser men de är småskaliga och oftast knutna till ett visst material.

– Med MakerSquare kan vi tillsammans vidareutveckla och framtidssäkra den svenska tillverkningsindustrin och dessutom erbjuda kvalitetsstämpeln Made in Sweden, avslutar Mikael Heilmann.

MakerSquare finansieras av Gnosjö Development Innovation AB som ägs av Solweig och Olle Fransson, ägare till Gnosjö Automatsvarvning. Målet med MakerSquare är att det på sikt ska samägas av företagen i Gnosjöregionen.

”Klimatarbetet genomsyrar hela vår verksamhet”

Insatserna som Gnosjö Automatsvarvning har genomfört för att minska klimat- och energipåverkan gynnar miljön men också företagets position som förebild inom näringslivet. Klimatrådet i Jönköpings län har nyligen nominerat Gnosjö Automatsvarvning och vd:n Linda Fransson till årets klimatpris. Samtidigt har också branschens intresse för ledningens strategier för ett framgångsrikt klimatarbete ökat.

Varför tar Gnosjö Automatsvarvning ett aktivt ansvar för klimatet? I en ny intervju med magasinet t: förklarar Linda Fransson varför ett hållbart tänkande går hand i hand med företagets vision och framgång.

– Det är en fråga om inställning. Jag är uppvuxen med att man inte ska slösa utan vara försiktig med de resurser man har. Det gäller i allra högsta grad också i företaget. Det handlar om att tänka smart och långsiktigt.

Långsiktiga klimatmål och samarbeten

Gnosjö Automatsvarvning deltar regelbundet i olika projekt för att se över och förbättra det egna klimatarbetet. Projekten som  Skärteknikcentrum Sverige ordnar kring användning av blyfri mässing är bara ett av ett flertal olika exempel.

– Vi deltar ofta i olika samarbetsprojekt, exempelvis deltar vi nu i ett projekt med Chalmers, KTH och RISE som går ut på att byta ut den mineralolja som vi använder i våra maskiner till vegetabilisk olja. Genom det projektet har vi fått kontakt med Wallenius Water Innovation och där vi samarbetar kring användning av UV-ljus för att stoppa bakterietillväxt i skärvätskor, säger hon i intervjun.

Krisresistent klimatarbete

Att ta investeringskostnader som först ger utdelning på lång sikt ingår också i det långsiktiga klimatarbetet hos Gnosjö Automatsvarvning. Detta gör också företaget mer krisresistent och därmed framgångsrikt.

– Klimatarbetet är en viktig del av vårt företag och genomsyrar hela vår verksamhet så det arbetet fortsätter som vanligt, säger Linda Fransson.

Gnosjö Automatsvarvning nomineras till årets klimatpris

Gnosjö Automatsvarvning och vd:n Linda Fransson är nominerade till årets klimatpris som utses av Klimatrådet i Jönköpings län. Anledningen är insatserna som Gnosjö Automatsvarvning har genomfört för att minska företagets klimat- och energipåverkan. Enligt den officiella nomineringen utmärker sig företaget särskilt som representant för en energieffektiv metallindustri.

– Det känns jätteroligt att våra miljösatsningar samt vårt arbete för en mer hållbar och effektiv industri uppmärksammas av Klimatrådet. Vi är väldigt stolta över att vara en av årets nominerade, förklarar vd Linda Fransson.

I nomineringen omnämns bland annat Gnosjö Automatsvarvnings stora investeringar i solceller, den största i Gnosjö, men även utvecklingen av blyfri metall, ersättandet av mineraloljor med vegetabiliska oljor, företagets cirkulära system för skärolja samt flera av deras CSR-satsningar.

Självklara satsningar på förnybar energi

– Att vi investera i förnybar energi är en självklar väg framåt för oss. För att vi själva ska kunna vara förebild för en energieffektiv metallindustri måste vi också skapa förutsättningarna som möjliggör att vi når upp till framtida klimatmål. Det gynnar inte bara oss som företag utan hela industrin på lång sikt, säger Linda Fransson.

Klimatpriset delas ut under Klimatveckan den 16-22 september 2020. Enligt kriterierna ska klimatpristagaren på ett förtjänstfullt sätt bidra till Klimatrådets vision om ett klimatsmart plusenergilän eller på annat sätt bidra till klimatarbetet i Jönköpings län. Insatsen ska helst vara reproducerbar och kunna spridas så att andra kan dra nytta av erfarenheterna.

”Våra industristudenter behöver känna till premisser för tillverkning.”

Liisa Widstrand och Jonas Ahnmé utbildar framtida industridesigners på Konstfack i Stockholm. Mellan den 3:e och den 5:e mars kommer de tillsammans med 17 av deras studenter till Gnosjö Automatsvarvning. Tillsammans vill man bygga upp ett nytt nätverk för samarbete och kunskapsutbyte.

Hur kan industridesigners och deras kunskaper integreras bättre i den svenska tillverkningsindustrin? För Liisa Widstrand och Jonas Ahnmé ligger svaret i att hitta gemensamma samarbeten kring hållbarhet och lokal produktion.

Kunskapsutbyte med hållbarhetsperspektiv

Jonas är lektor och programansvarig för kandidatutbildningen i industridesign, Liisa är adjunkt i industridesign. Under en en workshop på Gnosjö Automatsvarvning får deras studenter möjlighet att delta i etableringen av plattformen Maker-Square.

Plattformen ska möjliggöra kunskapsutbyten och samarbeten mellan utbildning och industri. På lång sikt ska den även bli en kunskapsbank och ett nätverk för hållbar produktion. Ambitionen är att tillsammans framtidssäkra den svenska tillverkningsindustrin.

I ett samtal med Brave New Business berättar Liisa och Jonas om sina förväntningar inför studiebesöket.

Vilka förhoppningar har ni inför besöket?
Vi hoppas på intressanta studiebesök och spännande mellanmänskliga möten där tillverkare och studenter lär känna varandra, och ömsesidigt vidgar både sina vyer och sina nätverk.

Hur ser ni, från ett utbildningsperspektiv, på förhållandet mellan industridesign och den svenska tillverkningsindustrin?
Relationen mellan utbildningen i industridesign på Konstfack och lokal svensk tillverkningsindustri är viktig av flera skäl. Historiskt har möten mellan industridesigner och tillverkningsindustri lett till ömsesidig utveckling och kunskapsutbyte, och det vill vi fortsätta med.

Hur tar ni med er den kunskapen framåt?
Våra studenter behöver känna till premisser för tillverkning, såväl tekniska som praktiska. De ska förstå hur de kan arbeta med produktutveckling på ett både ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt. De behöver känna till vilka typer av material och produktionstekniker som kan väljas för tillverkning av produkter i Sverige, och även få inblick i andra förutsättningar för produktion, som logistik och automation. Tillverkningsindustrin kan förhoppningsvis få uppslag till framtida möjligheter genom möten med studenterna.

Vad är det som industrin kan lära sig från Konstfack?
Möten mellan studenter från Konstfack och yrkesverksamma från tillverkningsindustrin kan leda till ömsesidigt inspirerande samtal och idéutbyten, som i förlängningen kan mynna ut i olika former av samarbeten.

Vad kan industridesignstudenter behöva hjälp eller stöd med från industrin?
Industridesignstudenter behöver hjälp och stöd med att förstå hur tillverkning fungerar i detalj, såväl som i en större helhet. Hur ska ett produktionsverktyg utformas för att bli så effektivt som möjligt? Vad krävs för att hela produktionskedjan ska fungera, från tillverkning till leverans? Hur blir produkter både lönsamma och ekologiskt hållbara? De behöver även utveckla nätverk för ökad närhet mellan lokala tillverkare och designers.

Hur kan ett utbyte nu och i framtiden se ut?
Initialt är det möten mellan människor som vi ser fram emot. I framtiden ser vi gärna olika typer av samarbeten som grundar sig i förutsättningar som är utvecklande för alla inblandade.

 

Tokigt tyckte en del. Modigt tycker vi själva.

När Gnosjö Automatsvarvning investerade i sin första rundbordsautomat 1979 skilde det en halv miljon i pris mellan modellerna. Valet föll på den dyraste. Värdet låg på den tiden en bra bit över företagets hela årsomsättning. Med 30 procents ränta på lånet var det en satsning som många avfärdade som smått galen. Men valet var helt rätt. Snart var det full fart i produktionen och lånet betalt. Kvalitet lönar sig.

Vi använder egna cookies och cookies från tredje part för att förbättra din navigeringsupplevelse. Fortsätter du att surfa vidare innerbär det att du accepterar användningen av dessa cookies. Du hittar mer information i våra villkor för cookies.