Byggregel i papper vill göra branschen klimatsmartare

Wood Tube erbjuder en lättviktsregel som ska bidra till ett mer hållbart byggande. På det sättet vill det unga företaget göra hela branschen mer miljövänlig.

Företaget Wood Tube har tagit fram en byggregel av papper som ska göra byggbranschen klimatsmartare. Den patenterade regeln är delvis gjord av spillmaterial och en livscykelanalys som Karlstads universitet har gjort visar att produkten bara släpper ut en fjortondel så mycket CO2 som en vanlig plåtregel.

Optimera träråvaror

Wood Tubes pappersreglar ska kunna användas inom många byggområden, bland annat i produktionen av innerväggar. Teamet bakom den innovativa affärsidén är Kurt Härdig, Patrik Kämpe och Tobias Söderblom Olsson som arbetar med konceptet att tillverka lättviktsreglar av pappersmassa. Den gemensamma ambitionen är att optimera sättet hur de skogliga resurser kan nyttjas.

– Vår produkt är väldigt lätt att bära och enkel att jobba med. Den förbättrar snickarnas arbetsmiljö när tunga lyft undviks, och risken för skärskador minskar, något som annars är ganska vanligt på vassa plåtreglar, säger Tobias Söderbom Olsson.

På vilket sätt kan Wood Tube göra byggbranschen klimatsmartare?

– Vi behöver mindre material och använder oss av förnyelsebara material. Reglar är en volymprodukt som man använder i stort antal och därför kan man göra skillnad för miljön på riktigt. Vår produkt hjälper också till att få högre miljöklassificeringar för byggnader, förklarar han.

Hur har responsen från byggbranschen varit hittills?

– Vi har gjort lite testbyggen och har fått väldigt bra feedback, bland annat att den är lätt att hantera. Byggbranschen har varit nyfiken, optimistisk och mer öppna än jag hade trott. Vi är också i en tid där man diskuterar mycket miljö och vi ser vad effekterna blir. Utveckla hållbara produkter är nyckeln i framtiden, avslutar Tobias.

Brave news
Forskare vid Chalmers har skapat ett material, likt ett plåster, som dödar resistenta bakterier och motverkar sårinfektioner. Syftet med det nya materialet är att minska användandet av antibiotika. Antibiotikaresistenta bakterier är ett globalt problem och därmed ett område som kräver beteendeförändring och forskning på ny medicin. ”Plåstret” innehåller en hydrogel som bryter ner alla typer av bakterier. Hydrogelen är uppbyggd av små proteiner vilket är en metod som testats tidigare men inte varit fullt effektiv. Proteinerna bryts nämligen ned så fort de kommer i kontakt med kroppsvätskor. Men nu tror forskare vid Chalmers universitet att de kan ha hittat lösningen på problemet. Med en hydrogel inbunden i ett material, likt ett plåster, kan proteinerna hinna fram till bakterierna innan de bryts ned. [caption id="attachment_3169" align="alignnone" width="514"]Plåster mot resistenta bakterier Foto: Anna-Lena Lundqvist, Chalmers​[/caption] – Hittills har vi forskat på materialet som sårvårdsförband, men vi håller på med en ny studie där vi nu undersöker det i form av en sårvårdspray, säger Edvin Blomstrand, doktorand på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers, i ett pressmeddelande. Materialet förväntas nå marknaden redan under 2022. Innan det kan användas på människor ska det genomgå kliniska tester och CE-märkas.   Läs mer från Brave New Business ”Symaskin” för säkrare operationer AI skapar protein 3D-skrivare underlättar vid operation
När en patient ska sys ihop efter en bukoperation är säkerhet och kvalitet högt prioriterat. Nu har Gabriel Börner utvecklat en symaskin som ska öka både säkerheten och kvaliteten vid större operationer. Gabriel Börner är kirurgen som står bakom den nya innovationen. Efter att ha tagit del av ett flertal studier som betonat vikten av noggrannhet vid ihopsyningen skapade han en symaskin, inte större än en häftapparat, som hjälper till att sy patienten korrekt. Verktyget matar fram lagom mycket sytråd för att stygnen ska hålla rätt längd och sättas med rätt avstånd. – Det har kommit flera studier som visat att bukförslutningstekniken spelar roll och kan minska risken för komplikationer. Men att vara väldigt noggrann tar väldigt mycket tid, säger Gabriel Börner i en intervju med DI. I samma intervju berättar han att en operation beräknas kosta mellan 300 – 500 kronor i minuten. Hans verktyg ska hjälpa till att både minska tiden i operationssalen och säkra kvaliteten av stygnen. Bolaget, Suturion, startade som en avhandling vid Lunds universitet och är på väg att nå marknaden. Men innan verktyget får se operationssalen ska det genomgå en rad kliniska tester och bli CE-märkt.   Mer från Brave New Business Har du användning för en extra tumme? Drogtest i telefonen 24-åring skapar handduk för att återuppliva spädbarn

Brave New Business letar modiga entreprenörer

Vi letar efter dig som aldrig ger upp, som vågar sticka ut hakan, som tänker annorlunda och som vågar utmana sig själv och sin bransch. Har du en spännande idé som du skulle vilja få publicerad eller känner du kanske en modig innovatör? Tipsa oss!


Vi använder egna cookies och cookies från tredje part för att förbättra din navigeringsupplevelse. Fortsätter du att surfa vidare innerbär det att du accepterar användningen av dessa cookies. Du hittar mer information i våra villkor för cookies.