Arkiv

Stapelbara ”holobricks” kan göra stora realistiska 3D-bilder

Hologram har fyllt science fiction-böcker, filmer och kultur i flera år, och även om det existerar är det fortfarande svårt att uppnå, särskilt i stor skala. En potentiell teknik som kan ändra detta är dock holobricks.

Utvecklat av forskare från University of Cambridge och Disney Research, är holobricks ett sätt att lägga ihop flera hologram för att skapa en stor, sömlös 3D-bild. Problemet med de flesta holografier just nu är mängden data som de behöver göra, särskilt när de görs i stor skala. En vanlig HD-skärm för en 2D-bild tar cirka 3 GB per sekund att generera. Ett hologram av liknande storlek och upplösning skulle innebära närmare 3 TB per sekund, vilket är en enorm mängd data.

För att lösa detta skulle holobricks tillhandahålla enskilda delar av en stor holografisk bild, vilket minskar mängden data som behövs märkbart. Detta kan så småningom leda till användning av hologram i daglig konsumentunderhållning som filmer, spel och digitala skärmar.

Läs mer om hologram

Fysikprofessor föreläser via hologram

Labbtillverkade mejeriprodukter

Du har kanske hört talas om odlat ”kött”, eller som Brave New Business skrev om för ett tag sedan, 3D-printad mat tillagad med laser? Men hur är det egentligen med andra djurbaserade livsmedel? Bioteknikföretag runt om i världen undersöker just nu labbtillverkade mejeriprodukter, inklusive mjölk, glass, ost och ägg. Och fler än en tror att de har knäckt koden.

Mejeriindustrin är inte miljövänlig, inte ens i närheten. Den är ansvarig för fyra procent av världens koldioxidutsläpp vilket är mer än flygresor och sjöfart tillsammans. Efterfrågan på ett mer grönare alternativ att hälla i våra kaffekoppar och flingskålar ökar därför. Under det senaste året har det diskuterats livligt om att bland annat införa munskydd på kossor för att minska mängden metan som släpps ut. Labbtillverkade mejeriprodukter är den senaste lösningen på problemet menar forskare och ett växande antal startups runtom i världen, från Silicon Valley till Singapore.

Jämfört med kött är mjölk faktiskt inte så svårt att skapa i ett labb. Istället för att odla det från stamceller försöker de flesta forskare att producera det genom en jäsningsprocess. Detta för att kunna producera mjölkproteinerna vassle och kasein.

Vissa labbproducerade mejeriprodukter finns redan på marknaden, och de som lyckats bäst är Perfect Day, en Silicon Valley-baserad startup. De skapade det allra första vassleproteinet från komjölk och säljer nu sina produkter i butiker runtom i USA.

Utöver det arbetar forskare med att ta fram labbproducerad mozzarella som smälter perfekt ovanpå en pizza, samt andra ostar och även glass.

Läs om fler matrelaterade innovationer

Bevarar mat med biobaserad spray

Bygg hus med popcorn

En lampa gjord av apelsinskal

Ät upp din kaffekopp

3D-printade ben

3D-printing är en bransch som lovar allt från hållbara skor och läppstift till mat tillagad med laser och juicemuggar av apelsinskal. Men ett av de mer intressanta användningsområdena för tekniken är att bygga 3D-printade skelettliknande ben.

Danska företaget Ossiform är specialiserat på medicinsk 3D-utskrift och skapar patientspecifika ersättningar av olika ben från trikalciumfosfat – ett material med liknande egenskaper som mänskliga ben. Att använda dessa 3D-printade ben är förvånansvärt enkelt. Ett sjukhus kan göra en magnetröntgen (MRT) och skicka den till Ossiform som sedan skapar en 3D-modell av det patientspecifika implantat som behövs. Kirurgen accepterar designen, och när den väl är printad kan den användas vid operation.

Vad som gör dessa 3D-printade ben än mer speciella är användningen av trikalciumfosfat som möjliggör att kroppen kan omforma implantaten till vaskulariserat ben. Det betyder att implantatet kommer kunna fylla samma funktion som benet den ersätter hade.

Läs mer om 3D-printing

Återanvända textiler blir skor med 3D-printing

3D-printade läppstift mot kosmetiksvinn

3D-printad mat tillagad med laser

3D printade juicemuggar av apelsinskal

Kläder som kan höra

Inom ett par år kommer du kunna köpa kläder som har öron. Eller i alla fall kläder med samma kapacitet som ett öra. Innovationen är tänkt att till en början användas för att lyssna av foster i magen samt hjälpa blinda med riktningsljud.

Wearables, eller kroppsnära teknik, är datorbaserad teknik inbyggd i bland annat kläder och accessoarer. Det har utvecklats snabbt de senaste åren och idag finns det en uppsjö av olika funktioner på diverse bärbara plagg och prylar. En av de senaste innovationerna är kläder som har öron. Eller som åtminstone har samma kapacitet som ett öra. Tyget, skapat av forskare vid Massachusetts Institute of Technology och Rhode Island School of Design, kan upptäcka hjärtslag, starkare ljud såsom handklappning eller till och med mycket svaga ljud.

Forskarna ser att tekniken är användbar på ett antal sätt, inklusive mätning av hjärtslag och välbefinnande för en gravid kvinnas barn, samt att hjälpa blinda med riktningsljud.

Men det är inte bara inom kläder som man nu vill utöka forskningen. Teamet ser även att den här tekniken skulle kunna integreras med en rymdfarkost för att lyssna på ackumulerande rymddamm, bäddas in i byggnader för att upptäcka sprickor och påfrestningar eller till och med vävas in i ett smart nät för att övervaka fiskar i havet.

För närvarande är materialet tjockt, och vidareutveckling av tyget pågår, men de hoppas kunna rulla ut det på marknaden under de närmsta åren.

Läs om fler innovativa lösningar

Glasögon hjälper synskadade

Innovativa idéer – det avgörande mellan flopp och framgång

När det gäller innovativa idéer som har möjlighet att skapa stor förändring i våra liv finns det en komponent som ofta avgör om idén slår igenom eller floppar: produkten eller tjänstens möjlighet att skapa ett förändrat beteende hos användaren.

Just teknik och digitala tjänsters förmåga att etablera nya beteenden är något vi ofta betraktar både med fascination och skepticism. Apple var till exempel en stor faktor i att utveckla teknikprylar från att vara arbetsverktyg till högst personliga och intima vardagsprodukter genom design, produktutveckling och marknadsföring.

Facebook har utvecklat många små mekanismer som haft stort inflytande på vårt beteende. Som gilla-knappen, algoritmer som styr flödet och den oändliga scrollen. Alla dessa mekanismer har sen såklart anammats och spridit sig till massor av andra produkter och tjänster.

Den intima relationen vi skapat till våra smartphones, i kombination med de evigt uppdaterade och uppmärksamhetskrävande sociala medierna och apparna, har gjort att vi utan att fundera särskilt mycket tar med telefonen på toa eller till sängen.

Vårt nya beteende att dela med oss av våra vardagliga situationer på sociala medier gör att vi betraktar allt från Mona Lisa till våra barns första steg genom en mobilkamera snarare än att se det med våra egna ögon.

Så ja, teknik kan verkligen ha inverkan på våra beteenden! Och företagen som lyckas skapa dessa förändringar kan bli väldigt stora och framgångsrika.

Vår moderna besatthet med hjärnan

Vi lever i en tidsålder då vi är ganska besatta av det här med våra beteenden, vad som triggar dem och hur vi kan förändra dem. Vi har börjat betrakta våra hjärnor som datorer, där beteenden är ”inprogrammerade” och kan ”triggas” av olika saker. Vi vill optimera och effektivisera vår vardag och beteenden genom rutiner, ”mind-sets” och metoder.

Att förstå hjärnan och dess funktioner anses nu mer ofta som lösningen på alla problem. Hur substanser som dopamin, serotonin och oxytocin utlöses och triggar olika beteenden ser vi som avgörande information för att förstå allt från vikt, träning, koncentration och jobbprestation till kärleksrelationer, psykisk hälsa, självförverkligande och mycket mer.

Och här kommer också det stora intresset för hur man kan påverka olika beteenden hos användaren, där vi försöker förstå olika faktorer till våra beteenden för att kunna använda dem till vår egen fördel. Den som bäst kan förstå hur våra hjärnor är programmerade kan också programmera om dem för att skapa ”rätt” beteende.

Nudging – en liten knuff i rätt riktning

En populär metod är ”nudging”, en sorts beteendevetenskaplig teori som också omsatts till en praktisk metodik. Hela poängen med nudging är att försiktigt knuffa människor i rätt riktning genom små beteendeförändringar. För även om vi vill ta rätt beslut så har vi en tendens att ändå inte göra det, på grund av vad som är enklast, snabbast, bekvämast eller andra faktorer.

Till exempel är vi människor väldigt mottagliga för vad vi anser vara norm i samhället eller vad ”alla andra gör”. Så istället för att säga ”Du borde sopsortera för miljöns skull!” kan vi bli mer benägna att göra rätt om vi får höra att ”8 av 10 personer på din gata sopsorterar”.

Det är mer troligt att vi väljer att äta mindre kött om standardalternativet för dagens lunch är vegetariskt, och kött serveras som ett valbart alternativ. Att snabbt kunna klicka på en liten smiley-knapp på väg ut ur butiken gör det troligare att du kommer ge feedback på din upplevelse än om du ombeds svara på ett formulär via mail i efterhand.

Ibland kan riktigt knäppa och kreativa lösningar vara de bästa – som flygplatsen i Amsterdam som målade små realistiska flugor i botten på pissoarskålarna, och på så vis minskade utanför-kissandet med 80 % eftersom alla försökte pricka flugan.

Vem bestämmer vad som är rätt beteende?

Nudging kommer ur en teori där fokus ligger på att skapa hållbara beteendeförändringar, som gynnar både individ och samhälle. Men till syvende och sist ligger det ju en värdering från någon om vad som ska anses vara ”rätt” beteende i olika sammanhang.

Så det gäller att komma ihåg att det här med beteendeförändring är både en möjlighet och en utmaning. För beteendeförändring kan ibland ligga läskigt nära manipulation. Att ha det här hållbara perspektivet med sig är avgörande, och att ha ett kritiskt förhållningssätt till de beteendeförändringar man hoppas skapa.

Beteendeförändringar kan rädda världen

Jag har en stark tro på att teknik och digitala tjänster kan hjälpa oss att rädda världen genom att underlätta för oss att ta bra och hållbara beslut. Program byggda med artificiell intelligens kan bearbeta stora mängder data, hitta mönster och skapa prognoser. AI skulle kunna användas för att hjälpa oss identifiera situationer där vi kanske ofta tar sämre beslut, och hjälpa oss att ta bättre beslut gällande t.ex. miljön, vår hälsa och vår ekonomi. Smart och människofokuserad design kan göra vägen mot rätt beslut roligare och enklare.

Även om vårt stora fokus på hjärnan kanske inte kan erbjuda lösningar på precis alla våra problem så är det onekligen så att innovativa lösningar ofta kräver en beteendeförändring. Så – låt inte din idé falla på att människor fortsätter i samma gamla banor. Gör vägen mot ett nytt sätt att agera enkel och rolig så kommer du ha större chans att nå dina mål!

Tips: så kan du skapa ett förändrat beteende hos din målgrupp

• Utvärdera situationen
  Hur ser beteendet som behöver förändras ut idag, vilka faktorer beror på gammal vana och vilka på systemfel? Vilka delar kan du enklast påverka och vad ger troligast störst resultat
• Gör det lätt att göra rätt
  Försök ta bort stoppklossar och gör det enklare att välja det eftersträvade beteendet jämfört med ”det gamla vanliga”. Tänk nudging: små knuffar i rätt riktning.
• Experimentera dig fram
  Det finns många teorier om beteendeförändring, testa dig fram och våga tänka utanför boxen. Ibland är det mest oväntade det mest framgångsrika!
• Utvärdera och omvärdera
  Se till att du kan mäta om dina experiment verkar ge resultat. Gå igenom resultaten och utvärdera. Finns det andra sätt ni kan pröva?

Ett ”ekonomiskt felsteg” ledde till drömkarriär

Att sadla om och börja plugga i vuxen ålder kan kännas läskigt för de flesta. Det gjorde det i alla fall för Tomas Röjås som i 30-års åldern, efter många år som bowlingmekaniker, vågade lämna den trygga inkomsten för att satsa på något han drömt om länge – nämligen maskiningenjör. Brave New Business tog ett snack med Tomas om hur det var att gå tillbaka till skolbänken, att leva på studiebidrag igen och att plugga med 20-åringar.

Varför tog du beslutet om att byta karriär och börja plugga, 30 år gammal?

Man blir väldigt bekväm med att pengar alltid rullar in varje månad. Men jag var extremt trött på mitt jobb, som jag egentligen bara ”hade hamnat på” direkt efter gymnasiet, och måndagsångesten var alltid där. Teknik och konstruktion har alltid varit ett stort intresse för mig. Och ville jag jobba inom det behövde jag också utbilda mig. Även om det kändes som att jag började om på noll så var jag supermotiverad från dag ett! Mycket av det berodde nog på att det var ett medvetet beslut som jag tog, istället för en tillfällighet.

Största utmaningarna med att gå tillbaka till skolbänken?

Ekonomin. Det är ju något av ett ekonomiskt felsteg att plugga så mycket senare haha. Med en 1-åring hemma gick vi på föräldrapenning och studiebidrag. Så jag gjorde ju i princip ekonomiskt självmord när jag gick åt ”fel” håll. Men jag lärde mig samtidigt otroligt mycket om att leva på en budget. Det blev en bra skola vid sidan av skolan kan man säga. Vi fick avstå från resor, semestrar och annat kul som vi kunde göra innan för att istället jobba på loven. Men jag hade en fantastiskt stöttande fru genom hela den här resan, det hjälpte väldigt mycket.

Det bästa med ditt beslut?

Skolan var såklart tung på grund av ovanstående, men det var samtidigt väldigt roligt. Jag ångrar absolut ingenting. Och förutom att jag är morgontrött så tar det inte alls emot att gå till jobbet längre haha. Fredag eller måndag gör ingen skillnad nu. Jag är extremt glad och stolt över att jag vågade satsa. Nu är jag ju lycklig på jobbet, och det är värt allt.

Hur var det att plugga med 20-åringar?

Förutom att jag hade mer arbetserfarenhet och ett driv som många andra saknade så märkte jag nästan bara av det efter lektionerna när skolan var slut. Första gången jag blev medbjuden på fest var jag lite övertaggad och skulle hålla samma takt som 20-åringarna…så jag kom till festen 17:30 och gick hem 21:30 för att jag kände mig lite förfriskad. Jag kom ikapp och förbi kan man säga. Men you live you learn, så nästa gång insåg jag mina begränsningar och fortsatte ta rollen som den ansvarsfulla och äldre pluggkompisen haha.

Läs om fler modiga satsningar från Brave New Business

”Life is a journey, not a destination”

Hon ska revolutionera kvinnohälsan med en medicinsk app

Från Kalmar till Hollywood med solglasögon